68994.jpg

Dags för förbunden att se över sin digitala tillgänglighet

EU:s direktiv om webbtillgänglighet berör även de finlandssvenska förbunden. Syftet är att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Förbunden kan genom att se över sina digitala tjänster även här vara föregångare och visa att verksamheten är öppen för alla.

Text och foto: Mari Pennanen

På en informatörsfrukost i april var temat det nya webbtillgänglighetsdirektivet och vad det betyder för finlandssvenska förbund och organisationer. Viena Rainio, överinspektör gällande tillgänglighetstillsyn på Regionförvaltningsverket i Södra Finland, presenterade den nya lagstiftningen med fokus på organisationer inom tredje sektorn.  

- En digital tjänst är tillgänglig om så många som möjligt kan använda tjänsten så enkelt som möjligt. Tanken är att ta bort onödiga trösklar, säger Viena.

Hon stöter i sitt arbete ofta på tanken att tillgänglighet ses som en kostnadsfråga och handlar om en liten marginell grupp.

- Riktigt så är det inte. I Finland är vi ungefär 5,5 miljoner som använder webben och det är bra att skrota idén om någon slags ”normalanvändare”. Uppskattningsvis en miljon finländare har utmaningar med att använda webben. Webbtillgänglighet handlar om att sätta människan eller kunden i fokus och planera webbtjänster så att alla kan använda dem, säger Viena.

EU:s direktiv om webbtillgänglighet godkändes i december 2016 och anger minimikraven på tillgänglighet som offentliga sektorns webbplatser och mobilapplikationer ska uppfylla. I Finland har lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, som trädde i kraft i april, som syfte att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Regionförvaltningsverket i Södra Finland (RFV) är den myndighet som ska övervaka att tillgänglighetskraven följs

- Vi vill ”mainstreama” tillgänglighet, så att alla tar tillgänglighet som utgångsläge när de planerar digitala tjänster. Vi arbetar genom att ge allmänna anvisningar och råd, säger Viena.

Vem berörs?

Lagen omfattar i första hand myndigheter, men även andra aktörer än myndigheter som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Också förbund och centralorganisationer omfattas av lagen om de räknas som offentligrättsliga inrättningar. Definitionen för detta är att de anses vara:

  • Juridisk person som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse utan industriell eller kommersiell karaktär, och
  • som till största delen finansieras av en myndighet, eller
  • vars ledning står under kontroll av en myndighet, eller
  • i vars förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av en myndighet.

- Det är alltså inte bara finansieringsbasen som definierar om lagen bör följas utan även om ledningen står under kontroll av en myndighet eller om mer än hälften av ledamöterna i förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgans utses av en myndighet, sammanfattar Viena, och ger exempel:

-  Om en organisation till största delen finansieras av en myndighet, dvs. får ett offentligt bidrag som överstiger hälften av budgeten, omfattas den av lagen. Många organisationer som får understöd av STEA räknas som offentligrättsliga inrättningar. Kraven kan också gälla om man får ett riktat bidrag. Ni måste själva kolla, men om över femtio procent av finansieringen kommer från det offentliga så kan man vara ganska säker på att dessa krav gäller. Det är många organisationer som nu börjar inse att de omfattas av lagen, säger Viena.

Lagen gäller både webbplatser och mobila applikationer. Innehållet på webbplaster, såsom nyheter, bloggar, instruktioner och andra texter, men även videon och podcasts ska vara tillgängliga, liksom även den digitala tjänstens funktioner och olika servicekanaler. För offetligrättsliga inrättningars webbplatser som har publicerats den 23.9.2018 eller senare ska kraven vara uppfyllda den 23.9.2019, och för äldre webbplatser ska kraven vara uppfyllda den 23.9.2020.

Och vilka är kraven?

- De exakta kraven gäller främst tekniken, men begriplighet och användbarhet bör också beaktas, säger Viena.

Kraven utgår från WCAG 2.1-standarden och det finns en lista på 78 krav. Men Viena poängterar att det inte är så svårt som det kanske låter.

- Det låter som något massivt. Men börja med att åtgärda det ni kan själva. Märk ut rubrikerna med rubrikstil istället för att använda bold, skriv alt-texter för bilder, kolla er sida med till exempel Webaim, skriv ut vad länkarna innehåller och inte bara ”läs mer här”. Det är bra steg att börja med, säger Viena.

- Det är också viktigt att kolla att ni inte har kritiska problem på sin webbsida och att påverka dem ni köper tjänster av. Läs in er och börja med små steg, ännu finns det tid kvar att åtgärda sina webbplatser, säger Viena och uppmuntrar alla att se över sina webbtjänster, inte bara de som omfattas av lagen.

Vienas tips på mer information

69020_t.jpg

DIFF stöder ingenjörerna

DIFF – Ingenjörerna i Finland har de senaste åren gjort flera stora ändringar. Namnet på organisationen har bytt, personalstyrkan har utökats och sätten att arbeta har ändrats. Målet är att mer direkt nå medlemmarna, för att visa på nyttan med medlemskap.
68996_t.jpg

Svenskfinlands framtid hänger på civilsamhällsengagemang

Svenskfinlands framtid hänger på civilsamhällets engagemang. Så skriver ordförande Jonna Sahala och verksamhetsledare Mari Pennanen i en insändare i Hufvudstadsbladet 29.4.2019.