67499.jpg

Ett mångkulturellt Svenskfinland skapas tillsammans

04.02.2019 kl. 09:24
PÅ BORDET. Integration är ett ytterst aktuellt tema hos Bildningsalliansen. Henrika Nordin anser att Svenskfinland borde ha alla förutsättningar att skapa en miljö som är inkluderande med hjälp av fria bildningen och tredje sektorn.

Text: Henrika Nordin

I mitten av januari kom riksdagens revisionsutskott ut med ett betänkande som tog upp konkreta förslag på hur man kunde förbättra integrationspolitiken och integreringen av invandrare. Revisionsutskottet ansåg bland annat att integrationsprocessen tar för lång tid och att det är för få som uppnår tillräckligt goda språkkunskaper (svenska eller finska) under integrationstiden. I betänkandets sista förslag förutsätter riksdagen att regeringen ska se till att tredje sektorn och den fria bildningen tar över en större del av integreringen. Dessutom önskas det att man ser över arbetsfördelningen mellan myndighet och tredje sektorn.

Fria bildningen har redan under flera årtionden tagit ansvar för integrering och inklusion av invandrare, bland annat genom att ordna integrationsutbildning och olika språkkurser för nyanlända. Under den stora asylsökandevågen 2015 var de flesta av våra medlemmar snabba och flexibla att ordna språkundervisning och övrig aktiverande verksamhet för dem som flytt från sina hemländer. Medborgarsamhället var också aktivt och ordnade med olika frivilliga insatser, allt från insamling av vinterkläder till stickcaféer och idrottsaktiviteter. Jag tror att de här insatserna har haft betydelse och att revisionsutskottet nu vill se att fri bildningen och tredje sektorn får en större roll i integrationsarbetet.

Fortfarande verkar det som om den allmänna inställningen till integration är att det ska ske snabbt och effektivt. Det betyder att endera svenska eller finska ska behärskas efter att den nyanlända har gått igenom sin integrationsutbildning. Integrationen fullföljs sedan med att den nyanlända fortsätter inom någon annan utbildningsform eller går in i arbetslivet. Jag förstår att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är önskvärt och svarar mot det effektivitetstänk som riksdag och myndigheter gärna önskar se. Det att man har ett jobb betyder inte direkt att man är integrerad i arbetsgemenskapen eller i samhället överlag.

Inom medborgarsamhället och den fria bildningen finns det en tradition av att möta människan och se hen som en resurs. Det är en mänsklig rättighet att få känna sig delaktig och respekterad i ett samhälle. Problem uppstår då en nation och dess olika organiserade system och strukturer medvetet eller omedvetet sätter hinder för olika grupper att ingå i samhället. Jag hoppas att vi i Svenskfinland kan jobba för att det inte uppstår hinder som gör att nyanlända känner att det inte kan bli inkluderade i vår finlandssvenska gemenskap.

På De finlandssvenska integrationsdagarna diskuterades betydelsen av tvåvägsintegration. Tvåvägsintegration förutsätter dialog och öppenhet från båda parter. Deltagarna ansåg att det behöver jobbas på attityder och skapandet av arenor för mänskliga möten, där vi kan utbyta kunskap och skapa sociala kontakter. Då vi är tillsammans finns det åtminstone förutsättningar för en bättre förståelse för varandras likheter och olikheter.

Svenskfinland har ett aktivt föreningsliv och medborgarsamhällets betydelse för en minoritet är speciellt viktig. Därför känns det naturligt att det inom den här sektorn finns möjlighet att skapa arenor för tvåvägsintegration. Kultur, idrott och olika former av aktiverande verksamhet är verksamhet som finns i alla kulturer och kan fungera som en lågtröskelmodell för att komma in i den finlandssvenska gemenskapen.

Att inkludera invandrare i vår verksamhet ger dem nätverk och verktyg att påverka sina liv och sitt närsamhälle. På samma gång berikar invandrare vår kultur. Förutom vissa områden i Österbotten är till exempel våra finlandssvenska skolor fortfarande rätt homogena ifråga om elevers kulturella bakgrund. Våra barn och ungdomar behöver komma i kontakt med personer från andra kulturer för det skapar förståelse och ökar kulturkännedom samt främjar ett anti-rasistiskt tankesätt.

Jag ser också att samarbete mellan fria bildningen och förbunden är ett bra sätt att presentera medborgarsamhället för de nyanlända. Nästan alla aktörer inom fria bildning i Svenskfinland har någon form av verksamhet för nyanlända och invandrare. Via den verksamheten kan man lätt ta in det lokala föreningslivet och visa på de resurser och möjligheter som finns inom medborgarsamhället.

De finlandssvenska integrationsdagarna önskade en värdediskussion om hur vi vill att ett mångkulturellt Finland ska se ut. Det skulle vara fint om vi inom Svenskfinland och inom den fria bildningen och tredje sektorn skulle vara först ute med den diskussionen. Den diskussionen skulle förstås föras tillsammans med nyanlända och invandrare.

Henrika Nordin är verksamhetsledare på Bildningsalliansen som är en tak- och intressebevakningsorganisation för fritt bildningsarbete i Svenskfinland. Henrika brinner för livslångt lärande och tror på människans förmåga att utvecklas och växa i både tanke och handling. Hon vill jobba för ett mångkulturellt Finland där samhällets mångfald ses som en rikedom.

69231_t.jpg

Sänk tröskeln och bjud med oss unga

INGÅNGEN. Vad är skillnaden på ett förbund och förening? Detta är en fråga Rebecka Svedberg ofta fått av vänner och bekanta under sin praktikperiod på Svenska studieförbundet. Att människor inte vet svaret på detta väcker många tankar hos henne.
69206_t.jpg

Alla förbund kan öka medlemsantalet genom hårt arbete

Nedåtgående medlemssiffror är vardag inom många finlandssvenska förbund. Svenska pensionärsförbundet och Svensk Ungdom hör till dem som trotsar trenden och istället höjer sitt medlemsantal. De avslöjar hur de gjort.
69020_t.jpg

DIFF stöder ingenjörerna

DIFF – Ingenjörerna i Finland har de senaste åren gjort flera stora ändringar. Namnet på organisationen har bytt, personalstyrkan har utökats och sätten att arbeta har ändrats. Målet är att mer direkt nå medlemmarna, för att visa på nyttan med medlemskap.
68994_t.jpg

Dags för förbunden att se över sin digitala tillgänglighet

EU:s direktiv om webbtillgänglighet berör även de finlandssvenska förbunden. Syftet är att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Förbunden kan genom att se över sina digitala tjänster även här vara föregångare och visa att verksamheten är öppen för alla.
68996_t.jpg

Svenskfinlands framtid hänger på civilsamhällsengagemang

Svenskfinlands framtid hänger på civilsamhällets engagemang. Så skriver ordförande Jonna Sahala och verksamhetsledare Mari Pennanen i en insändare i Hufvudstadsbladet 29.4.2019.
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.
68982_t.jpg

Spelmän till havs och på torra land

PÅ BORDET. Finlands Svenska Spelmansförbund fyller i år 50 år. Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin konstaterar att förbundet resten av året ska försöka hålla sig på torra land. Vi får veta vad som är på bordet hos Spelmansförbundet, och vi får också veta vad som döljer sig i skåpen.
68930_t.jpg

Anmälan till Styrelsedagarna 2019 är nu öppen

Den 5–6 oktober är det dags för Styrelsedagarna på G18 i Helsingfors. Helgen kommer att bjuda på fortbildning, information, inspiration och nya kontakter i ditt förtroendeuppdrag. Ta med din styrelse och kom för att delta i en lärorik helg!
68773_t.jpg

DIFF - Ingenjörerna i Finland ny medlem i Studieförbundet

Svenska studieförbundet har antagit DIFF - Ingenjörerna i Finland som ny medlem i samband med vårmötet. Det betyder att Studieförbundet nu samlar 65 förbund och centralorganisationer.