65600.jpg

GDPR – och sen då?

03.10.2018 kl. 10:12
I maj trädde EU:s nya dataskyddsförordring i kraft och under våren jobbade många förbund med att få allting i skick till den stora domedagen. Vad har hänt sedan dess? Två av Svenskfinlands främsta GDPR-experter reflekterar kring frågan.

Text: Zaida Sjölund

Höstens verksamhet har dragit igång och GDPR (General Data Protection Regulation) är inte längre lika aktivt på tapeten. Den intensivaste perioden inom dataskyddsvärlden kan således påstås vara över, men vad sker till näst? Ant Simons, VD för Webbhuset, är en av de aktörer som hjälpt förbunden i dessa frågor. Simons konstaterar att situationen för tillfället är ganska stilla. Den finska lagen som ska komplettera dataskyddsförordringen är inte ännu i kraft och myndigheten som ska bevaka den är inte ännu grundad.

Situationen är således i viss mån öppen men arbetet med GDPR fortsätter. Sebastian Gripenberg, verksamhetsombud på SFV, konstaterar att förbunden är väl förberedda. SFV och Föreningsresursen tog tidigt ansvar för GDPR i Svenskfinland och har erbjudit både information och handledning för förbunden.

- Många förbund har haft det mesta i gott skick redan före den nya förordningen och flera har gjort vad som krävts av dem, menar Gripenberg.

På föreningsfältet är det dock mera varierande. Vissa föreningar och organisationer har det mesta under kontroll medan andra ännu har en del arbete framför sig. Noggrann och lagenlig behandling av personuppgifter är en viktig del inom både föreningars samt förbundens verksamhet. Gripenberg konstaterar vidare att kontinuerlig uppdatering är nödvändig och uppmanar förbunden att få klart det som ännu är ogjort.

GDPR har fört med en hel del reformer och Simons betonar starkt det goda som dataskyddsförordringen har åstadkommit. Det som förr bara gjorts av rutin har nu ifrågasatts och förordningen har gett skäl till en välbehövd förändring.

- När det bränner i handen har det ofta en orsak, konstaterar Simons.

GDPR har gett många en orsak att göra något åt de känsliga personuppgifter som många varit obekväma med att besitta.

Vad lönar det sig för förbunden att tänka på just nu?

- Jag uppmanar förbunden att fortsätta städa och skapa nya rutiner samt förbättra IT- rutinerna. Kom ihåg kärnfrågan, som är varför vi samlar in dessa uppgifter, säger Simons.

Simons önskar vidare att GDPR skulle bli en mera integrerad del av verksamheten och betonar förbundens samt även föreningars ansvar att utbilda sin medlemskår.

- För dem som ännu känner sig osäkra kan vidare material och stöd fås till exempel via Föreningsresursen, påminner Gripenberg.

Föreningsresursen strävar till att meddela om större förändringar som sker angående dataskyddslagen. 

 

Läs också

EU:s dataskyddsreform

 

69231_t.jpg

Sänk tröskeln och bjud med oss unga

INGÅNGEN. ”Vad är skillnaden på ett förbund och förening?”. Detta är en fråga Rebecka Svedberg ofta fått av vänner och bekanta under sin praktikperiod på Svenska studieförbundet. Att människor inte vet svaret på detta väcker många tankar hos henne.
69020_t.jpg

DIFF stöder ingenjörerna

DIFF – Ingenjörerna i Finland har de senaste åren gjort flera stora ändringar. Namnet på organisationen har bytt, personalstyrkan har utökats och sätten att arbeta har ändrats. Målet är att mer direkt nå medlemmarna, för att visa på nyttan med medlemskap.
68994_t.jpg

Dags för förbunden att se över sin digitala tillgänglighet

EU:s direktiv om webbtillgänglighet berör även de finlandssvenska förbunden. Syftet är att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Förbunden kan genom att se över sina digitala tjänster även här vara föregångare och visa att verksamheten är öppen för alla.
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.
68982_t.jpg

Spelmän till havs och på torra land

PÅ BORDET. Finlands Svenska Spelmansförbund fyller i år 50 år. Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin konstaterar att förbundet resten av året ska försöka hålla sig på torra land. Vi får veta vad som är på bordet hos Spelmansförbundet, och vi får också veta vad som döljer sig i skåpen.
68597_t.jpg

Slipade förbund blir starkare tillsammans

INGÅNGEN. Visst känner du ju ”alla” som jobbar inom de andra förbunden? Du vet redan vem du ska ringa till för kollegialt stöd i olika frågor? På förbundsfrukostarna i Vasa och i Åbo blev Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen igen påmind om att nej, vi känner inte alla varandra.
68332_t.jpg

Kom ihåg att ha roligt tillsammans

Arbetsvälmående har varit ett aktuellt tema inom Svenska studieförbundet under det senaste året i och med Förbundsbarometern. På förbundsfrukosten i Vasa gjorde vi en gallup bland förbundsanställda där vi bad dem om tips för arbetsvälmående.
68004_t.jpg

Kortsiktigt gå förbi förbunden

INGÅNGEN. Ibland verkar det anses att ”mannen på gatan” är en bättre representant för en grupp än någon som representerar en etablerad organisation. Kortsiktigt att nonchalera förbundens samlade erfarenhet, tycker Studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen.
67981_t.jpg

Publicistförbundet värnar om yttrandefrihet

En av Svenska studieförbundets nyaste medlemsorganisationer upplever ett uppsving i verksamheten eftersom syftet är minst lika aktuellt nu som tidigare. Finlands Svenska Publicistförbund värnar om yttrandefriheten och pressfriheten.