65636.jpg

Vem vill vara förtroendevald?

05.10.2018 kl. 07:35
PÅ BORDET. Vilka förväntningar har vi på förtroendevalda och vilket stöd får de i sitt uppdrag? Det funderar man på inom Församlingsförbundet då församlingsvalet står för dörren, skriver verksamhetsledare Kalle Sällström.

Text: Kalle Sällström

I november är det församlingsval i Finlands evanglisk-lutherska kyrka. Församlingsbor har då en möjlighet att göra sin röst hörd och påverka kyrkans framtid genom att välja förtroendevalda till församlingsråd och kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige bestämmer bland annat om storleken på kyrkoskatten, om fastighetsärenden och om att inrätta eller dra in tjänster. Församlingsrådet styr verksamheten i församlingen genom verksamhetsplaner och budgeter, rekryterar personal och påverkar församlingens verksamhet och profil i stor utsträckning. Det handlar om viktiga saker för många och ändå är responsen från många håll att det var svårare att rekrytera kandidater i år än för fyra år sen. Vad beror det på? Varför vill inte flera vara förtroendevalda?

Många av oss som är aktiva i förenings- och förbundsvärlden känner kanske igen fenomenet att det inte är så lätt att engagera personer för förtroendeuppdrag i styrelser och andra organ. Man vill gärna delta i verksamhet på olika sätt och kanske också ta ansvar som frivillig, men att gå med i styrelsen – det vill man helst undvika. För att vara på säkra sidan håller man sig undan också från årsmötet där styrelsen väljs.

Här gäller det kanske att kritiskt granska de förväntningar vi ställer på våra förtroendevalda, tänker vi att en fötroendevald helst ska delta i allt som vår organisation arrangerar, förväntar vi oss att en ordförande ska sitta i alla möjliga kommittéer och arbetsgrupper förutom att hen ska leda styrelsearbetet.

Förväntar vi oss att de förtroendevalda helst ska vara experter på ekonomi, juridik, strategisk planering, fastighetsfrågor, personalärenden, kommunikation, sociala medier, samt gärna komma med nya fräscha idéer, som inte kräver några resurser att förverkliga och leder till att organisationen hela tiden upplevelse aktuell och viktig?

Och vad har vi för stöd att erbjuda, får de förtroenvalda utbildning och stöd för sitt uppdrag? Finns det forum där förtroendevalda kan dela sina erfarenheter med andra i samma sits? På Församlingsförbundet har vi jobbat mycket med att erbjuda aktivt stöd åt de förtroendevalda. I början av mandatperioden arrangerar vi utbildningsdagar, vi ger ut en handbok för förtroendevalda och under mandatperioden arrangeras träffar för de förtroendevalda med aktuella teman. På sikt kan vi bidra till att förväntningarna på de förtroendevalda inte ska vara omänskliga och vi kan utrusta för det viktiga uppdraget med kunskap, nätverk och kompisstöd.

Med vettigt stöd, rimliga förväntningar och tillräckliga färdigheter kan ett förtroendeuppdrag vara mycket givande och lärorikt, och goda förtroendevalda kan vara guld värda för organisationens framtid. Ta hand om era förtroendevalda!

 

Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet. Till Församlingsförbundet hör alla svenska evangelisk-lutherska församlingar i Finland (dvs. Borgå stift), en rad föreningar och förbund, samt ca 600 enskilda medlemmar. Förbundets förlag Fontana Media ger ut tidningen Kyrkpressen och annan litteratur. Församlingsförbundet verkar bland annat för frivilliga och förtroendevalda i församlingarna, organiserar projekt kring kyrka och kultur och upprätthåller verksamheten på Retreatgården Snoan i Lappvik, Hangö.

Läs också

På bordet: Hur gör ett förbund utan resurser? av Anna Lena Karlsson-Finne

På bordet: Landskapsreformen och räddningsväsendet av Roger Roos

 

69231_t.jpg

Sänk tröskeln och bjud med oss unga

INGÅNGEN. ”Vad är skillnaden på ett förbund och förening?”. Detta är en fråga Rebecka Svedberg ofta fått av vänner och bekanta under sin praktikperiod på Svenska studieförbundet. Att människor inte vet svaret på detta väcker många tankar hos henne.
69020_t.jpg

DIFF stöder ingenjörerna

DIFF – Ingenjörerna i Finland har de senaste åren gjort flera stora ändringar. Namnet på organisationen har bytt, personalstyrkan har utökats och sätten att arbeta har ändrats. Målet är att mer direkt nå medlemmarna, för att visa på nyttan med medlemskap.
68994_t.jpg

Dags för förbunden att se över sin digitala tillgänglighet

EU:s direktiv om webbtillgänglighet berör även de finlandssvenska förbunden. Syftet är att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Förbunden kan genom att se över sina digitala tjänster även här vara föregångare och visa att verksamheten är öppen för alla.
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.
68982_t.jpg

Spelmän till havs och på torra land

PÅ BORDET. Finlands Svenska Spelmansförbund fyller i år 50 år. Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin konstaterar att förbundet resten av året ska försöka hålla sig på torra land. Vi får veta vad som är på bordet hos Spelmansförbundet, och vi får också veta vad som döljer sig i skåpen.
68597_t.jpg

Slipade förbund blir starkare tillsammans

INGÅNGEN. Visst känner du ju ”alla” som jobbar inom de andra förbunden? Du vet redan vem du ska ringa till för kollegialt stöd i olika frågor? På förbundsfrukostarna i Vasa och i Åbo blev Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen igen påmind om att nej, vi känner inte alla varandra.
68332_t.jpg

Kom ihåg att ha roligt tillsammans

Arbetsvälmående har varit ett aktuellt tema inom Svenska studieförbundet under det senaste året i och med Förbundsbarometern. På förbundsfrukosten i Vasa gjorde vi en gallup bland förbundsanställda där vi bad dem om tips för arbetsvälmående.
68004_t.jpg

Kortsiktigt gå förbi förbunden

INGÅNGEN. Ibland verkar det anses att ”mannen på gatan” är en bättre representant för en grupp än någon som representerar en etablerad organisation. Kortsiktigt att nonchalera förbundens samlade erfarenhet, tycker Studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen.
67981_t.jpg

Publicistförbundet värnar om yttrandefrihet

En av Svenska studieförbundets nyaste medlemsorganisationer upplever ett uppsving i verksamheten eftersom syftet är minst lika aktuellt nu som tidigare. Finlands Svenska Publicistförbund värnar om yttrandefriheten och pressfriheten.