66118.jpg

Stefan Andersson – en stor resurs för förbund och föreningar

02.11.2018 kl. 07:41
PROFILEN. Många i förbundsvärlden har fått hjälp i olika föreningsrelaterade och ekonomiska frågor av Stefan Andersson. Men stor kunskap och ett inneboende lugn även när det handlat om stormiga föreningsfrågor har han hjälpt många vidare. Nu går han i pension från SFV.

Text och foto: Mari Pennanen

- Redan i år har vi fått in 166 frågor till Föreningsresursen, fast alla kommer inte till mig utan en del till min kollega Sebastian Gripenberg, som kommer att fortsätta hjälpa förbund och föreningar, berättar Stefan Andersson.

Han har under många år som en del av sitt arbete svarat på frågor kring föreningsteknik och speciellt föreningsadministration och ekonomi. De flesta frågor är vad Stefan kallar ”typiska föreningsfrågor”.

- Ofta vänder sig folk till oss när det är problem, om man till exempel inte hittar en ny ordförande eller om det är stridigheter inom föreningen eller styrelsen, säger Stefan.

Tanken med Föreningsresursen har hela tiden varit att ge svar på frågor och att stöda föreningarna. Föreningsresursen började egentligen som ett EU-finansierat projekt inom det som då var Svenska studiecentralen, där Stefan började jobba som ekonomichef för över tjugo år sedan. Han var tidigare landskapssekreterare på det som då hette Nylands svenska landskapsförbund.

- Jag trivs mera med ekonomi än med intressebevakning, som alltid är mer luddigt, säger Stefan.

Svenska studiecentralen var då ganska åtskild från SFV, men har alltid hört till SFV.

- Studiecentralen var en underredovisare till SFV. Vi skötte vår verksamhet under ledning av rektorn och direktionen, och lämnade sedan in räkenskaperna till SFV som slog ihop allt till ett bokslut, berättar Stefan.

Kopplingen till Svenska studieförbundet var också stark, de två hörde tätt ihop. Länge hette verksamheten också Studiecentralen Svenska studieförbundet.

- I praktiken blev det samma verksamhet, det handlade lite om hur rektor formulerade sig. Rektor var också förbundssekreterare för Studieförbundet, berättar Stefan.

Studiecentralens direktion och Studieförbundets styrelse hade möten samtidigt, med gemensam ordförande, som under en lång tid var SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm.

- Det blev inte riktigt äkta föreningsdemokrati då Studieförbundet var ”tvunget” att välja SFV:s kanslichef till ordförande, men på mötena fick medlemsförbunden information om vad som var på gång, även om Studieförbundets styrelse kanske inte fattade så många konkreta beslut, säger Stefan.

- Studieförbundet hade eget statsbidrag för bildningsverksamhet då jag började, men det drogs bort i samband med nedskärningar, berättar Stefan.

Löner och projektekonomi

Då Stefan år 1998 började arbeta på Svenska studiecentralen hade man börjat med flera större EU- och landsbygdsutvecklingsprojekt.

- Det var ganska utmanande då det inom många projekt krävdes att vi skulle betala ut stora summor på förhand och projektfinansieringen kom först senare, men det gick ju att låna av SFV. Kanslichef Christoffer Grönholm gillade fart och fläng och det var väldigt mycket framåtanda, säger Stefan.

I den växande organisationen var samarbete a och o. Studiecentralens rektor byttes ut strax efter att Stefan anställts och under många år samarbetade Stefan med rektor Björn Wallén.

- Man kan säga att Björn Wallén skötte ruljangsen, medan jag skötte det praktiska, säger Stefan.

Före Stefan anställdes som ekonomichef hade bokföringen skötts av banken, men med växande verksamhet hade man konstaterat att det var för långsamt. Då fanns det ett tiotal anställda.

- Projekten växte och ungdomsverkstäderna växte. Som mest betalade jag ut löner till 35 personer varje månad. Arbetsbördan började vara i största laget för en person, men eftersom det alltid var klart vad som skulle göras och när, så upplevde jag det inte som stressigt fast det var mycket jobb, säger Stefan.

De senaste åren har Stefan jobbat som personaladministratör på SFV, efter att studiecentralsverksamheten kopplats närmare upprätthållaren SFV och Studieförbundet igen är åtskilt och står på egna ben.

- Studieförbundet har mycket livligare verksamhet nu och det har uppstått mycket ny verksamhet. Studieförbundet har också frihet att göra vad som helst nu, säger Stefan om utvecklingen de senaste åren.

Kontakter med många förbund

Stefan har haft bred kontakt till förbundsvärlden då han förutom att via Föreningsresursen svarat på frågor även föreläst om bland annat föreningsekonomi och föreningsteknik.

- Det verkar bli svårare och svårare att hitta människor till ansvarsfulla poster och att engagera människor. Studieförbundet kunde kanske ge verktyg för hur förbunden ska locka till sig människor och hur verksamheten görs attraktiv, säger Stefan.

Föreningar har också ofta svårt att hitta kassörer.

- Det finns många kunniga kassörer som skött allt på papper eller enkla kontorsprogram, men som kanske inte är intresserade av att lära sig nytt och börja bokföra digitalt, och att hitta någon som tar över är inte alltid lätt, säger Stefan.

En trend som Stefan märkt av är att fler personer avgår från sina förtroendeuppdrag.

- Tidigare var det majoritetsbeslut som gällde, och även de av annan åsikt fogade sig. Nu är det vanligare att om man inte får sin vilja igenom så avgår man, säger Stefan.

Han har också egna förtroendeuppdrag. Via jobbet satt han tidigare med i olika styrelser, bland annat länge i Suomen Kylät – Finlands byar. Han är också kassör för Svenska synskadade i Mellersta Nyland och har varit det i över 30 år.

- Det ger nog en viss tillfredsställelse att kunna hjälpa till och vara till nytta med sådant man kan, säger Stefan.

Profilen: Stefan Andersson

Aktuell som: går i pension från arbetet som personaladministratör på Svenska folkskolans vänner. Har tidigare jobbat som ekonomichef på Svenska studiecentralen och är en av dem som svarat på frågor på Föreningsresursen.

Familj: fru och två utflugna barn

Hemort: Esbo

Intressen: Musik, golf, föreningsverksamhet

Favoritmusik: ”Blues är nog favorit, men nästan allt går.”

Motto: ”Jag får nog säga som scouterna: alltid redo!”

Pensionärsplaner: ”Inte har jag några särskilda planer. I praktiken blir det att fortsätta med synskadeverksamhet, att vara med barnbarnen – det behövs just nu varje vecka, och så finns det nog gamla hemarkiv att ordna upp, bland annat foton.”

Kommer inte att sakna: ”Kreditkortskvitton, att ordna upp sådana. Inte heller reseräkningar, fast dem har jag gett upp med – kilometerersättningar klarar de flesta av att fylla i, men dagtraktamenten är för svårt tydligen.”

Kommer att sakna: ”Svårt att säga ännu, och jag är en lugn typ som anpassar mig till allt. Men kollegor och de intressanta diskussioner kring vad som händer i samhället som kan bli ibland.”

69231_t.jpg

Sänk tröskeln och bjud med oss unga

INGÅNGEN. ”Vad är skillnaden på ett förbund och förening?”. Detta är en fråga Rebecka Svedberg ofta fått av vänner och bekanta under sin praktikperiod på Svenska studieförbundet. Att människor inte vet svaret på detta väcker många tankar hos henne.
69020_t.jpg

DIFF stöder ingenjörerna

DIFF – Ingenjörerna i Finland har de senaste åren gjort flera stora ändringar. Namnet på organisationen har bytt, personalstyrkan har utökats och sätten att arbeta har ändrats. Målet är att mer direkt nå medlemmarna, för att visa på nyttan med medlemskap.
68994_t.jpg

Dags för förbunden att se över sin digitala tillgänglighet

EU:s direktiv om webbtillgänglighet berör även de finlandssvenska förbunden. Syftet är att främja allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Förbunden kan genom att se över sina digitala tjänster även här vara föregångare och visa att verksamheten är öppen för alla.
68990_t.jpg

”Nätverksträffar tar lite av arbetstiden men ger mycket av inspiration”

INGÅNGEN. En viktig del av vår verksamhet är nätverk. Vi erbjuder anställda inom de finlandssvenska förbunden möjlighet till erfarenhetsutbyte och referensstöd genom nätverk. Verksamhetsledare Mari Pennanen funderar på effekterna av nätverkandet.
68982_t.jpg

Spelmän till havs och på torra land

PÅ BORDET. Finlands Svenska Spelmansförbund fyller i år 50 år. Organisationssekreterare Pia-Stina Sarin konstaterar att förbundet resten av året ska försöka hålla sig på torra land. Vi får veta vad som är på bordet hos Spelmansförbundet, och vi får också veta vad som döljer sig i skåpen.
68597_t.jpg

Slipade förbund blir starkare tillsammans

INGÅNGEN. Visst känner du ju ”alla” som jobbar inom de andra förbunden? Du vet redan vem du ska ringa till för kollegialt stöd i olika frågor? På förbundsfrukostarna i Vasa och i Åbo blev Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen igen påmind om att nej, vi känner inte alla varandra.
68332_t.jpg

Kom ihåg att ha roligt tillsammans

Arbetsvälmående har varit ett aktuellt tema inom Svenska studieförbundet under det senaste året i och med Förbundsbarometern. På förbundsfrukosten i Vasa gjorde vi en gallup bland förbundsanställda där vi bad dem om tips för arbetsvälmående.
68004_t.jpg

Kortsiktigt gå förbi förbunden

INGÅNGEN. Ibland verkar det anses att ”mannen på gatan” är en bättre representant för en grupp än någon som representerar en etablerad organisation. Kortsiktigt att nonchalera förbundens samlade erfarenhet, tycker Studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen.
67981_t.jpg

Publicistförbundet värnar om yttrandefrihet

En av Svenska studieförbundets nyaste medlemsorganisationer upplever ett uppsving i verksamheten eftersom syftet är minst lika aktuellt nu som tidigare. Finlands Svenska Publicistförbund värnar om yttrandefriheten och pressfriheten.