Frikyrklig samverkan vill diskutera värderingar

16.08.2016 kl. 10:06
Genom Frikyrklig samverkan samarbetar sex frikyrkosamfund kring utbildning, biståndsarbete och intressebevakning.

- Det finns en uppfattning inom frikyrkorna om att andra inte alltid ser oss som legitima samhällspåverkare. Man ser inte den potential religiösa samfund har i samhällsbygget. Vi vill diskutera och bidra med värderingar som grundar sig på vår tro och övertygelse, till exempel samtal kring människosyn, rättvisefrågor och olika samhällsfrågor, säger Jan Edström, ordförande för Frikyrklig samverkan.

- Vi behöver kunna diskutera med olika aktörer utifrån värdegrund, och inte utifrån vem som tror eller inte tror på Gud. Om man lägger ”ateist-troende-tänket” åt sidan, kan man se att kyrkans värdegrund har stora likheter med Finlands lag och FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Det finns mycket gemensamt och där har vi mycket att bidra med i diskussioner, men det finns ibland en rädsla för hur man ska förhålla sig till personer som tror på något som inte syns och därför lämnas religiösa samfund ofta utanför diskussionen, säger Jan.

- Vi är inte experter på alla frågor, men vi har något att säga och kunskap i till exempel fredsfrågor, biståndsfrågor, flyktingfrågor, och allt som har med religion att göra, till exempel hur man tar hänsyn till och kan bemöta och samarbeta med människor från olika kulturer och religioner. Det finns något som förenar alla som har en tro, även om tron är olika, säger Jan.

Frikyrklig samverkan är en takorganisation för sex frikyrkosamfund.

- Frikyrkorna är registrerade religionssamfund i likhet med de båda folkkyrkorna. En del frikyrkor fungerar också parallellt som föreningar, säger Jan.

År 2003 kom ny religionslagstiftning. Lagen tar inte ställning till huruvida en person kan tillhöra flera religionssamfund samtidigt.

- För folkkyrkorna (den lutherska och ortodoxa) och katolska kyrkan är det självklart att ingen kan tillhöra två religionssamfund samtidigt. Frikyrkorna är inte lika kategoriska på den punkten. Många som deltar i gudstjänster och annan verksamhet känner att de hör hemma hos oss men är ändå medlemmar i en luthersk församling. Inom det ekumeniska arbetet kan man vara mer flexibel om man är en förening, säger Jan.

Samfundslagen ger dock bredare verksamhetsmöjligheter. Till exempel vigselrätt kan bara beviljas personer inom ett religionssamfund. Detsamma gäller prästers tystnadsrätt och tystnadsplikt.

- Såna här saker har frikyrkorna jobbat med tillsammans och enskilt ända sedan väckelserörelsen och frikyrkorna fick sin början, att få erkännande. Det finns en hel del finslipande när det gäller frikyrkors rättigheter, säger Jan.

Frikyrklig samverkan ordnar utbildningar, bland annat pastorsmötet för församlingars pastorer och medarbetare, och för dem som jobbar med barn och unga. Dessutom ordnas en distansutbildning för teologer. Största delen av verksamheten handlar ändå om biståndsarbete.

- En del frikyrkor har valt att samarbeta kring biståndet via Frikyrklig samverkan. Omkring 85 procent av vår budget för biståndsarbetet är statliga pengar och resten en egen andel, berättar Jan.

Biståndsarbetet riktar sig till länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Projekten handlar främst om utbildning och hälsa.

- Nedskärningarna i biståndsbudgeten var nog ett tufft slag. Att tvingas resa till projektländerna och berätta att staten Finland har beslutat om nedskärningar – det är omöjligt att föreställa sig de katastrofer det ledde till. I likhet med de andra finländska biståndsorganisationerna fick vi ett halvt år på oss att köra med osthyveln, säger Jan.

Frikyrklig samverkan är den enda svenskspråkiga biståndsorganisationen i Finland och samarbetar med de finska organisationerna. Sedan mitten av 1990-talet har organisationen bedrivit biståndsarbete med pengar från Utrikesministeriet. Då Frikyrklig samverkan grundades år 1936 var en viktig fråga det kristna radiosamarbetet då man också jobbade för att få frikyrkliga gudstjänster och andaktstalare i radion.

Läs mer

Läs mer om biståndsarbetet, om Frikyrklig samverkan, och om aktuellt och medlemsorganisationerna.

Årtal

1936 grundades Frikyrklig samverkan (då under namnet Finlands svenska frikyrkoråd).

2005 ordnades den senaste frikyrkokonferensen i Borgå.

2017 deltar frikyrkorna tillsammans med andra kyrkor i det ekumeniska märkesåret som uppmärksammar reformationens 500-års minne.

Siffror

6 frikyrkosamfund är med i Frikyrklig samverkan.

5700 personer är medlemmar i Frikyrklig samverkans medlemsorganisationer. Antalet personer som deltar i frikyrkornas möten, gudstjänster och verksamhet är ändå betydligt större.

55006_t.jpg

Mot nya utmaningar efter en framgångsrik Gymnaestrada

För Finlands svenska gymnastikförbund (FSG) var fjolåret ett mycket aktivt år i och med den stora Gymnaestradan i Helsingfors. Där samlades under en vecka 21000 deltagare från olika länder och på programmet stod uppvisningar från det mesta inom gymnastikväg.Läs mera »
23.11.2016 kl. 12:50
54921_t.jpg

Ny strategi gör SFV:s verksamhet tydligare

Svenska folkskolans Vänner (SFV) har länge arbetat med att stödja bildningsarbetet bland finlandssvenskarna. Det är en bred och mångfacetterad uppgift och nu förbereds en ny strategi som ska börja gälla 2018.Läs mera »
21.11.2016 kl. 10:41
54869_t.jpg

Dynamiskt kansli och moderna system hos Finlands Svenska Scouter

För personalen på Finlands Svenska Scouters (FiSSc) kansli är ingen dag den andra lik. Man stödjer medlemskårerna, driver projekt, sköter om fortbildning för ledare och personal samt arbetar tillsammans med förbundets förtroendevalda med verksamheten.Läs mera »
18.11.2016 kl. 07:57
54835_t.jpg

FRK i Åboland behöver fler medlemmar

Röda korset i Finland är ett offentligrättsligt samfund och en av Finlands största medborgarorganisationer. Det senaste året har varit exceptionellt i och med de stora flyktingvågorna och det finns utrymme för fler att engagera sig.Läs mera »
16.11.2016 kl. 13:49
54814_t.jpg

Kurser och information för bättre psykisk hälsa

Ett av Psykosociala förbundets viktigaste verktyg i arbetet med psykisk hälsa och ohälsa är olika former av rehabiliteringskurser. Genom information vill man också sprida kunskap och minska på fördomar.Läs mera »
15.11.2016 kl. 13:05
54662_t.jpg

Samfundet Folkhälsan är kittet

När man hör talas om Folkhälsan tänker man kanske i första hand på olika vårdtjänster och annan serviceproduktion för medborgare i alla åldrar, eller aktiva lokalföreningar och simskolor. Men organisationen är mer omfattande än serviceproduktionen och de ca 100 lokala föreningarna. Bland annat forskning och utveckling står också högt på agendan. I mittpunkten av allt detta finns Samfundet Folkhälsan – kittet som håller ihop verksamheten.Läs mera »
07.11.2016 kl. 07:54
54551_t.jpg

FSS arbetar för jämställdhet

Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS) arbetar för att jämställa personer med synnedsättning i kulturellt, socialt och ekonomiskt hänseende. Synskadade har stor nytta av kommunikationsteknologi, men samtidigt är det viktigt att lyfta fram punktskriften, synskadades eget läs- och skriftspråk.Läs mera »
02.11.2016 kl. 09:52
54529_t.jpg

Ordkonstskola och eftisledare

Bland de projekt som Sydkustens landskapsförbund drivit genom åren har ordkonsten, som idag finns samlad i Ordkonstskolan, hört till de mest uppskattade. Minst lika viktigt är arbetet för god kvalitet inom svensk småbarnsfostran och utbildning. Sydkusten har också ett helhetsansvar och rollen av expertorganisation för eftisverksamheten i Svenskfinland.Läs mera »
01.11.2016 kl. 07:44
54512_t.jpg

Finländska idrottsrörelsens omorganisation ger FSI utmaningar

Finlands Svenska Idrott FSI är en centralorganisation för idrott och motion på svenska i Finland. Verksamheten når årligen långt över 100 000 personer.Läs mera »
31.10.2016 kl. 10:42