Från förkämpe i sociala frågor till allaktivitetsorganisation

17.01.2017 kl. 08:24
Arbetets Vänner grundades 1891 för att förbättra arbetarklassens förhållanden och överbygga klassklyftorna bland den svenskspråkiga befolkningen i Helsingfors. I början fanns föreningen bara i Helsingfors, men nya avdelningar uppstod runtom i landet under resten av årtiondet.

Syskonföreningarna (Vasa, Åbo, Sörnäs, Tölö, Ekenäs, Borgå, Lovisa, Korso) förenas under takorganisationen Arbetets Vänners Centralförbund rf (AVCF). Niki Hamro är verksamhetsledare på den största av föreningarna, Arbetets Vänners Huvudförening i Helsingfors.

- Centralförbundets uppgift är i första hand att hålla kontakten mellan de olika föreningarna. Trots att huvudföreningen är den största av dem gjordes den inte till takorganisation, utan alla föreningar är syskonföreningar med centralförbundet som paraply, berättar Niki.

Utvecklingen under 1900-talet gick i sådan riktning att samhället tog över en hel del av de sociala målsättningarna som föreningarna arbetade för. Under 1930-talet slutade Arbetets vänner att delta i det politiska livet och blev politiskt oberoende. Verksamheten förändrades efter hand och syftar idag till att sprida och förkovra finlandssvensk kultur.

De olika verksamhetsformerna inom Arbetets vänner är organiserade i kretsar, till exempel bokklubbar, folkdanslag, körer och bridgeklubbar. Det finns också rena samkvämskretsar, som till exempel Sandelssällskapet vars syfte är att ”främja mat- och dryckeskultur, etikett samt goda umgängesseder”. Centralförbundet skapades år 1952 och föregicks av en centralstyrelse som höll regelbundna möten.

Kommunikationen med medlemmarna sker bland annat genom medlemstidningen ”Facklan” samt genom en gemensam webbplats där föreningarna har egna hemsidor.

Läs mer

Läs mer om Arbetets Vänners Centralförbund och tidningen Facklan.

Årtal

1891 grundades den första AV-föreningen

1947 grundades i Korso den senaste av de nuvarande AV-föreningarna

1952 grudades Arbetets Vänners Centralförbund r.f.

Siffror

1600 medlemmar i de olika medlemsföreningarna

1 gång om året utkommer medlemstidningen Facklan

58297_t.jpg

Ekonomistadgan kan vara ett bra verktyg

I HYLLAN: Varför ska man ha en ekonomistadga? Förbundens ekonomer är eniga om att det är bra att gå igenom och skriva ner hur allt ska skötas, och då man gör det lönar det sig att se på andras dokument.Läs mera »
09.05.2017 kl. 11:30
58292_t.jpg

På Kimitoön samarbetar den tredje sektorn och kommunen

PÅ TAPETEN: I en pinfärsk pro gradu-avhandling behandlas ämnet om samarbete mellan den tredje sektorn och kommunen. Avhandlingen är skriven av Tobias Björklund som idag jobbar med projektet Föreningsakuten på Kimitoön. Läs mera »
09.05.2017 kl. 08:47
57607_t.jpg

Tips från inspirerande tidskrifter

PÅ TAPETEN: Tidskrifter som lyckats - vad har de gjort för att klara sig bra? Trettio tidskriftsredaktörer samlades till en tidskriftsträff och fick inspiration och konkreta exempel från Ananda, Tuli & Savu och Astra, samt av varandra.Läs mera »
04.04.2017 kl. 08:06
56710_t.jpg

Satsning på digital utgivning av Studentbladet

Tidningen Studentbladet har många säkert stiftat bekantskap med. Det är Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) som ger ut tidningen. Men inte heller Studentbladet har undgått de svårigheter som drabbat många andra papperstidningar. En satsning på digital utgivning står därmed för dörren.Läs mera »
20.02.2017 kl. 14:02
56660_t.jpg

Åbolands hantverk förverkligar hantverksdrömmar

Åbolands hantverk jobbar för det finländska hantverket och den visuella konsten, både i form av hobbyutövning och som företagande. Verksamheten drivs i två olika verksamhetscenter, ett i Pargas och ett i Kimito.Läs mera »
17.02.2017 kl. 07:58
56402_t.jpg

Mångsidig verksamhet och livskraftiga avdelningar

Österbottens svenska distrikt är ett av Röda korsets tolv distrikt. Här är ekonomin stabil och medlemsantalet har börjat öka efter en nedåtgående trend.Läs mera »
07.02.2017 kl. 08:30
56350_t.jpg

Digitalisering av hembygdsmaterial på agendan

Landets hembygdsföreningar förvaltar ofta ett unikt kulturarv i form av fotografier, föremål och olika dokument. För att hjälpa föreningarna att digitalisera materialet driver Finlands Svenska Hembygdsförbund (FSH) projektet Digihem.Läs mera »
06.02.2017 kl. 07:47
56351_t.jpg

Bygger ömsesidigt förtroende

För räddningsmyndigheterna kan det ofta uppstå ovana situationer ifall den som är försatt i fara har något funktionshinder. Hur ska man till exempel agera ifall båten sjunker och det finns en rullstolsburen person ombord? Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) driver som bäst projektet Mutual Trust som ska resultera i material för räddningsmyndigheterna kring hur man agerar när den som är i nöd har ett funktionshinder.Läs mera »
03.02.2017 kl. 10:59
56321_t.jpg

Bildningsalliansen samlar berättelser om finlandssvenska kvinnor

Den fria bildningen handlar om livslångt lärande – att fortsätta utvecklas, lära sig nya saker och vidga sina horisonter också efter en traditionell examen. Fri bildning tar sig ofta formen av längre eller kortare utbildningar och kurser, studiecirklar, föreläsningar och aktiviteter.Läs mera »
02.02.2017 kl. 10:31