Ekonomistadgan kan vara ett bra verktyg

09.05.2017 kl. 11:30
I HYLLAN: Varför ska man ha en ekonomistadga? Förbundens ekonomer är eniga om att det är bra att gå igenom och skriva ner hur allt ska skötas, och då man gör det lönar det sig att se på andras dokument.

Text: Mari Pennanen

- Det finns ingen lag på att ett förbund måste ha en ekonomistadga eller något motsvarande, men vissa förbund kan ha inskrivet i sina stadgar att man ska ha ett dylikt dokument, säger Stefan Andersson, ekonom och en av SFV:s föreningsexperter.

- En förvaltningsstadga eller arbetsordning inkluderar förutom ekonomi vanligen också föreningens beslutsprocess och arbetsfördelning mellan styrelse och tjänstemän, medan det i en ekonomistadga endast står om hur ekonomin sköts, säger Stefan Andersson.

Han rekommenderar att man samlar all info på ett ställe så att man inte behöver söka på flera ställen, men samtidigt poängterar han att man med dylika dokument ska utgå från behov.

- Vad behövs i just detta förbund? Om man till exempel sköter hela processen elektroniskt är det bra att beskriva hur det går till. Det är också bra att ta med hur anskaffningar sköts, vem som godkänner vilka kostnader och hur man gör gällande offerter och anställningar, säger Stefan.

Förbundsekonomerna hade i mars en träff med temat ekonomistadgor. Stefan Andersson från SFV deltog och inledde träffen. Deltagarna hade på förhand skickat in sitt förbunds ekonomistadgor, så på träffen kunde vi även se på flera olika konkreta exempel. De samlade förbundsekonomerna konstaterade att det är skäl att se över sitt förbunds dokument då och då. Då man gör en ekonomistadga, eller uppdaterar den gällande, lönar det sig att se på olika exempel hur andra förbund gör, men sedan inte endast kopiera någon annan modell rakt av utan verkligen fundera utgående från egna behov.

- Det lönar sig också att formulera dokumentet så att man inte hela tiden behöver uppdatera det, speciellt om det är medlemsmötet som godkänner ekonomistadgan. I så fall kan man skriva in vilka delar som styrelsen kan ändra på, säger Stefan Andersson.

Exempel på ekonomistadgor:

Svenska studieförbundet

Finlands Svenska Scouter

Finlands Svenska handikappförbund

 

64563_t.jpg

Grifi vill höja profilen i Svenskfinland

Finlands Svenska Gröna blev medlem i Svenska studieförbundet i våras. Den riksomfattande föreningen vill ha insikter om vad som diskuteras inom finlandssvenska förbund och föreningar.Läs mera »
26.06.2018 kl. 10:45
63915_t.jpg

Varför är ni med i Studieförbundet?

I SOFFAN. Vi frågade tre förbundsrepresentanter hur just deras förbund har nytta av att vara med - läs deras tankar om Studieförbundets betydelse. Läs mera »
09.05.2018 kl. 13:25
63850_t.jpg

Info och stöd åt hbtqia-personer

PÅ TAPETEN. Studieförbundets nya medlem Regnbågsankan vill skapa ett jämlikt samhälle för alla och erbjuda stöd åt personer som bryter mot normer. Läs mera »
09.05.2018 kl. 10:01
63035_t.jpg

Hur leder man ett förbund?

PÅ TAPETEN. Tre erfarna ledare delade under Ordföranderundan med sig av erfarenheter gällande ledarskap: Agneta Eriksson, Jan-Erik Stenman och Anna Bertills. Vi lyfter fram de bästa bitarna.Läs mera »
20.03.2018 kl. 10:45
62745_t.jpg

Gratis programvaror åt förbund når allt fler

PÅ TAPETEN: Är ditt förbund redan registrerat i TechSoup? Visste du att alla ideella föreningar och stiftelser, alltså också ditt förbund, kan få nästan gratis programvaror via sidan? Läs mera »
06.03.2018 kl. 09:44
62744_t.jpg

Även förbund kan ha civiltjänstgörare

PÅ TAPETEN. Har ditt förbund någon gång funderat på att fungera som civiltjänstgöringsplats, men inte vetat hur man skall gå till väga? Processen kan verka krånglig, men är egentligen relativt lätt. Läs mera »
06.03.2018 kl. 09:23
62370_t.jpg

Hur tackar förbunden sina aktiva?

I SOFFAN: Alla mår bra av att få ett tack. I förbundsvärlden finns det både förtroendevalda, aktiva, anställda och samarbetsparter som behöver få ett tack. Vi har frågat några ordförande hur de inom sitt förbund brukar tacka.Läs mera »
13.02.2018 kl. 09:48
61416_t.jpg

Min tid i förbundsvärlden

PÅ TAPETEN: Innan sin praktik på Svenska studieförbundet visste Miina Söderholm väldigt lite om förbund i Svenskfinland. Nu efter tre månader som praktikant i kärnan av förbundsvärlden har hon en helt ny uppfattning om de finlandssvenska förbunden.Läs mera »
04.12.2017 kl. 10:12
61248_t.jpg

Från reaktiv till proaktiv

I HYLLAN: I november samlades de finlandssvenska förbunden till ett seminarium kring intressebevakning. Föreläsarna delade med sig av många insikter kring påverkansarbete.Läs mera »
23.11.2017 kl. 14:55