Hur leder man ett förbund?

20.03.2018 kl. 10:45
PÅ TAPETEN. Tre erfarna ledare delade under Ordföranderundan med sig av erfarenheter gällande ledarskap: Agneta Eriksson, Jan-Erik Stenman och Anna Bertills. Vi lyfter fram de bästa bitarna.

Text: Mari Pennanen

- När man rör sig ute i bygderna och i lokaler där det funnits föreningsverksamhet länge, så ser man ofta porträtt på väggarna. Den här bilden av ordförande lever kvar – äldre män, som var högt uppskattade och som ofta hade kunskap som inte alla hade. Idag krävs det helt andra saker av en ordförande, då vi lever i ett informationsöverflöde. En ordförande måste ha sociala färdigheter och vara mottaglig för att snappa upp intryck, säger Agneta Eriksson, direktör på Sydkustens landskapsförbund, då hon på Ordföranderundans träff i Helsingfors föreläser om ledarskap för förbundsordförande.

Agneta har bred ledarskapserfarenhet från arbetslivet, och också från olika förtroendeuppdrag på fritiden.

- Ordföranden ska involvera sin styrelse och tjänstemännen och för att klara av det måste man vara en teamledare. Om man inte klarar av det ska man fundera om man är rätt person för uppdraget, fortsätter Agneta.

Om uppdraget å andra sidan känns för jobbigt så rekommenderar Agneta att man funderar på om man ställer för höga krav på sig själv – kanske man ännu jämför sig med gubbarna på porträtten – och om man får tillräckligt stöd i sitt uppdrag. Redan om det är väldigt svårt att hitta någon som kan tänka sig att ställa upp som ordförande borde vara en klar signal om att det är dags att fundera över uppdraget och hur man kan och ska sköta det.

- Vad ger vi för signaler om föreningen eller förbundet? Vilken bild av att vara ordförande har människor som inte kan tänka sig att ställa upp? Ifrågasätter Agneta.

I vissa organisationer har ordförande en roll som starkt präglar hela organisationen. Många organisationer har också ofta en stark tjänsteman som suttit länge på sin post och därmed mer eller mindre blir en institution. En verksamhetsledare i ett förbund eller en organisation är dock inte det samma som en VD.

- Det finns ordförande som tycker att verksamhetsledaren ska fungera som en VD. Å andra sidan finns de tjänstemän som tycker att ”ordförande kommer och går men jag består”, säger Agneta, och fortsätter:

- När man varit med länge finns det också en risk för att man blir cynisk. Det är bra att vara medveten om den risken och att stanna upp och fundera över sig själv.

Enligt Agneta är det för en ordförande som vill leda sin organisation viktigt att veta vad man vill och att man kan och vågar identifiera utmaningar. Ordförande bör göra andra medvetna om utmaningarna och involvera dem. Samtidigt gäller det att vara realistisk i förhållande till de resurser man har, både när det gäller personal och ekonomi.

- En ledare måste vara mottaglig för intryck. Tredje sektorn tar intryck av samhället, samtidigt är det svårt att släppa gamla mönster.  Om du som ordförande vill genomföra stora förändringar gäller det att ha förankring. Det är kontraproduktivt att komma och påpeka brister, men inte föreslå någon lösning. Om man vill förändra och förnya ska man presentera en modell för hur det ska gå till.

Förankra i tiden

Enligt Agneta är den viktigaste uppgiften för en förbundsordförande att förankra sin verksamhet och organisation i tiden.

- Det finns väldigt många obekväma beslut som borde fattas i våra förbund i dag, säger Agneta.

Som exempel lyfter hon fram att det inom många organisationer är svårt att lägga ner någon form av verksamhet.

- Det verkar som om man aldrig vill släppa en verksamhet. Man lastar på och lastar på, men tar aldrig bort något. Det finns all orsak att fundera på detta, också för att fundera på vilka signaler man skickar vidare till föreningarna från förbundet. Nej, bort med sådant som inte är i tiden! Det finns helt andra behov idag än i bondesamhället, där man hade tid att sitta på möten, säger Agneta och efterlyser modiga drag.

Samarbete är ett annat tema hon gärna lyfter fram.

- Många är fortsättningsvis väldigt ogina att samarbeta med andra. Antingen är man rädd för att någon ska stjäla ens idé eller ens finansiering.

Jan-Erik Stenman är nybliven pensionär, men aktiv som Senior Adviser i PBI. På ordförandeträffen i Åbo delade han frikostigt med sig av erfarenheter och tankar kring ledarskap, baserat på sin arbetslivserfarenhet: senast tolv år som VD på Veritas och före det tio år som finansdirektör på Nokia.

- Jag har haft chefer och varit chef. Jag definierar ledarskap som förmågan att få medarbetare att beslutsamt och engagerat sträva mot samma mål. I praktiken bygger det på att få medarbetarna att identifiera sig med och dela ledarens vision om vart verksamheten är på väg, säger Jan-Erik.

Enligt Jan-Erik är ledarskapsförmåga ingen medfödd egenskap, utan något vem som helst kan träna på.

- Träning får man genom att vara exponerad som ledare och genom att ha viljan och vara motiverad att utvecklas som ledare, säger Jan-Erik.

Av en god ledare krävs det att man har en vision, som måste fastställas, förankras och omfattas av styrelsen. Det krävs även mod, att våga genomföra visionen:

- Det mesta vi gör stöter på motstånd. En ledare är tvungen att sätta sig själv på spel och ta personliga risker, men hela organisationen blir modigare genom en modig ledare, säger Jan-Erik.

Han fortsätter räkna upp vad mer som krävs av en ledare: integritet och ödmjukhet.

- En ledare måste berätta sanningen åt alla och på samma sätt åt alla. Man måste också kunna ta emot signaler och inse att mod inte är det samma som envishet, ibland måste man ha mod att säga att det här beslutet håller inte mera och kunna backa.

Jan-Erik lyfter fram betydelsen av strategisk planering.

- Styrelsen ansvarar för strategin och oftast är det någon annan som ska verkställa. Då bör den som ska genomföra strategin, i förbund ofta verksamhetsledaren, få planera strategiskt, förstås med stöd från styrelsen. Om verkställaren känner att hen har styrelsen i ryggen kan hen med annan pondus kommunicera ut missionen, visionen och strategin, och kommunikationen är a och o, poängterar Jan-Erik.

Kommunicera mer och ännu mer

Han återkommer flera gånger till kommunikationen, som är det viktigaste för en ledare.

- Du kan aldrig kommunicera för mycket. Hellre flera gånger och för mycket än för lite. Samtidigt tar arbetet aldrig slut. Det finns nästan ingen information inom en organisation, förutom när det gäller personaladministration och liknande, som man inte ska dela med sig av. Ger man information så får man information och då kan man på riktigt leda en organisation, säger Jan-Erik.

Anna Bertills, VD på Folkhälsan Utbildning Ab, är inne på samma linje då hon utgående från sina erfarenheter på Ordföranderundas träff i Vasa talar om ledarskap.

- Varenda en i en organisation tillför något, och det gäller att lyssna på dem, höra på dem och ta deras idéer på allvar. Som chef eller ledare måste man våga ge utrymme, säger Anna.

Hon lyfter fram att många framgångsrika organisationer idag är rätt platta utan komplicerade hierarkier.

- Som ledare varken kan eller vill jag ha ansiktet med överallt eller vara den som uttalar mig om allt. Jag har alltid uppmuntrat dem som vågar ta plats för det finns utrymme för många och stärker en organisation att det är fler som syns och hörs, säger Anna.

Hon lyfter också fram temat konflikter.

- Genast det är fler än två människor så uppstår det i något skede konflikter och dem måste man reda upp. I organisationer med frivilliga i styrelsen och med anställda tjänstemän som jobbar med organisationen dagligen ser man också på saker på olika sätt. Det kan vara svårt att gå in och säga till när någon gör något på frivilligbasis, men när något rutschar iväg åt fel håll är det nog upp till en ledare att säga till, oberoende om det är en ordförande på frivillig basis eller en anställd verksamhetsledare.

- Min största lärdom som VD är att dra gränser och säga vad som är okej och vad som inte är det. På en arbetsplats är bemötandet viktigt och små detaljer kan snabbt eskalera om man inte drar gränser. Det är också tungt att vara chef och många går i väggen. Jag har märkt att det främst är konflikterna som suger energin ur mig – mycket jobb kan man ju hantera, men sånt som bara tar energi som till exempel konflikter är viktiga att ta itu med, säger Anna.

Ordföranderundan ordnades av Svenska studieförbundet och Svenska folkskolans vänner under januari och februari 2018. Under tre träffar samlades förbundsordförande från finlandssvenska förbund och centralorganisationer för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter.

 

79968_t.jpg

Padda, podd eller papper?

ARTIKEL. Hur kan och ska tidskrifter idag förhålla sig till olika format för att nå läsarna? Tidskrifternas många nya former var temat för en diskussion på Helsingfors Bokmässa, där Janne Wass på Ny Tid och Hanna Rundell på Folkhälsan möttes i ett samtal med Henrika Zilliacus-Tikkanen.Läs mera »
30.11.2021 kl. 08:47
79857_t.jpg

Viveca Hagmark fortsätter som ordförande för Förbundarenan

NYHET. Viveca Hagmark från Folkhälsans förbund omvaldes till ordförande för år 2022. Nya i styrelsen är Mikaela Hermans från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik och Malin Lindholm från Svensk Ungdom. Läs mera »
22.11.2021 kl. 10:05
76451_t.jpg

Engagerad och motiverad ordförandeduo

NYHET. Det gångna året har visat hur viktigt ett aktivt civilsamhälle är för att människor ska må bra. För att stöda de finlandssvenska förbunden har Förbundsarenan en given plats. Ordförande Viveca Hagmark och vice ordförande Harriet Sundholm ser fram emot ett aktivt år inom Förbundsarenan.Läs mera »
01.02.2021 kl. 15:17
75419_t.jpg

Viveca Hagmark ny ordförande för Förbundsarenan

NYHET. Viveca Hagmark har valts till ordförande för Förbundsarenan för år 2021. Hagmark vill som ordförande lyfta fram föreningslivets betydelse i samhället och ser fram emot att leda styrelsen i Förbundsarenan, som under nästa år fokuserar på stöd till förbundens förtroendevalda och anställda.Läs mera »
03.11.2020 kl. 16:24
64381_t.jpg

Spännande förbundsklenoder

PÅ TAPETEN. Den här våren har stafetten #förbundsklenoder löpt bland de finlandssvenska förbunden. Kolla vilka spännande föremål förbunden plockat fram ur gömmorna och visat.Läs mera »
07.06.2018 kl. 19:47
54662_t.jpg

Samfundet Folkhälsan är kittet

När man hör talas om Folkhälsan tänker man kanske i första hand på olika vårdtjänster och annan serviceproduktion för medborgare i alla åldrar, eller aktiva lokalföreningar och simskolor. Men organisationen är mer omfattande än serviceproduktionen och de ca 100 lokala föreningarna. Bland annat forskning och utveckling står också högt på agendan. I mittpunkten av allt detta finns Samfundet Folkhälsan – kittet som håller ihop verksamheten.Läs mera »
07.11.2016 kl. 07:54
46355_t.jpg

Känner du till vad Folkhälsans förbund är?

Folkhälsans förbunds ledningsgrupp tar en hurtig promenad i samband med lunchen då de håller ledningsgruppsmöte. Kampanjen Hälsostegen har startat och ledningsgruppen föregår med gott exempel. Att det är första gången de gör så gör inte saken mindre imponerande. Studieförbundet presenterar Folkhälsans förbund!Läs mera »
28.10.2015 kl. 15:08