Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

11.08.2020 kl. 08:18
PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.

Text: Viktor Kock

Inom föreningslivet är en ständigt återkommande fråga hur man på bästa sätt skall kommunicera, såväl inom organisationen som utåt. Aldrig tidigare har det funnits så många sätt att kommunicera på som det finns idag. Samtidigt som det ger nya möjligheter gäller det ändå att noga fundera på vad man vill med kommunikationen och vad som kan anses som lyckad kommunikation.

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets communis (gemensam), via communicare (göra gemensamt) och communicatio (ömsesidigt utbyte). För att kommunikation överhuvudtaget skall kunna anses ha ägt rum krävs att en sändare via en kanal överför ett meddelande till en mottagare som avkodar meddelandet. Ett mejl eller en tidning som går direkt i skräpkorgen uppfyller alltså inte definitionen av kommunikation, för det krävs att mottagaren faktiskt öppnat och läst innehållet. Ifall meddelandet endast är information kan kommunikationen anses som lyckad ifall den uppfyller minimikriteriet. Ofta kräver lyckad kommunikation ändå en tvåvägsprocess, alltså att man utbyter tankar och information. Speciellt viktigt vill jag påstå att det är i föreningsverksamheten och den interna kommunikationen med medlemmarna.

Elektroniska medlemsbrev och sociala medier ger goda möjligheter till masskommunikation med medlemmarna. De ger ändå sällan upphov till en tvåvägskommunikation. För elektroniska medlemsbrev anses en öppningsgrad på över 30 procent som bra trots att sju av tio medlemmar inte nås med dem. Då medlemmarna är grunden till allt föreningsliv torde detta vara en situation som ingen förening är nöjd med.

Hur skall man då få till en lyckad kommunikation? Ett sätt är att försöka undvika de vanligaste fallgroparna; för mycket eller för komplex information. Långa medlemsbrev är inget självändamål, den viktigaste informationen skall vara synlig och enkel att ta in.

På DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar vi som bäst vårt sätt att kommunicera. Som ett direkt resultat av det gav vi i våras ut det första numret av vår nya medlemstidning, DIFFerens. En egen medlemstidning kan knappast ses som nytänkande, tvärtom går det mot trenden som är att avsluta resurskrävande medlemstidningar. Vi ser den ändå som ett komplement för att nå en större del av medlemskåren. I höst lanserar vi ett annat komplement med bloggen ”Kugghjulet”. Vi har samtidigt beslutat frångå regelbundna, elektroniska medlemsbrev. Elektroniska medlemsbrev sänder vi i framtiden när vi har viktig information som vi vill ha ut till specifika målgrupper. Det betyder inte nödvändigtvis att antalet medlemsbrev blir färre men målsättningen är att de som läser dem ser informationen som mer relevant.

Det viktigaste i vår nya kommunikationsstrategi är ändå enligt mig vår målsättning om att ha personlig kontakt med våra medlemmar minst vartannat år. Till personlig kontakt räknar vi besvarade telefonsamtal eller mejl. Hittills i år har vi cirka 900 sådana kontakter. Responsen när vi ringt upp våra medlemmar är nästan odelat positiv. Samtidigt som medlemmarna kan ge direkt återkoppling på vår verksamhet är det ett bra tillfälle att uppdatera kontaktuppgifter så att masskommunikationen kan fungera. Personlig kontakt med medlemmarna är dock inte heller nytänkande, tvärtemot är det så föreningslivet uppstått. Tyvärr glöms det ofta bort i djungeln av masskommunikation.   

Viktor Kock är tf. verksamhetsledare för DIFF – Ingenjörerna i Finland.

 

Läs också

På bordet: Folkdansen har flyttat till nätet i coronatider

På bordet: För en sjukskötare finns det inga genvägar

 

 

79885_t.jpg

Vem är förbundets målgrupp?

PÅ BORDET. Ett förbund kan behöva kommunicera till en brokig skara målgrupper bestående av privatpersoner, föreningar och distrikt. Hur undviker man fenomenet trasig telefon och når ut med rätt information till rätt personer? Tuuli Solhagen på Natur och Miljö reflekterar kring målgruppstänk.Läs mera »
23.11.2021 kl. 15:11
61972_t.jpg

Rent mjöl i påsen

PÅ BORDET: Konsumentarbetet är i allra högsta grad intressebevakning för de finlandssvenska matproducenterna, skriver Mia Wikström, informatör på böndernas intresseorganisation SLC, efter att nyligen blivit tvungen att igen fundera vad hon egentligen gör i sitt arbete.Läs mera »
18.01.2018 kl. 11:13
61240_t.jpg

Att jobba med det man brinner för utan att brinna upp

PÅ BORDET: Att få jobba inom tredje sektorn är ett privilegium. Kanske inte med tanke på lönen, men visst är det fint att få jobba med det man brinner för, skriver Matilda Hemnell.Läs mera »
23.11.2017 kl. 11:11
57607_t.jpg

Tips från inspirerande tidskrifter

PÅ TAPETEN: Tidskrifter som lyckats - vad har de gjort för att klara sig bra? Trettio tidskriftsredaktörer samlades till en tidskriftsträff och fick inspiration och konkreta exempel från Ananda, Tuli & Savu och Astra, samt av varandra.Läs mera »
04.04.2017 kl. 08:06