Stormen och vi

03.09.2020 kl. 07:19
PÅ BORDET. Som generalsekreterare förväntas du vara redo för förändring. Men nu känns det som om hela havet stormar, inte minst med tanke på stora förändringar gällande finansieringen, skriver Lena Höglund på Pohjola-Nordens Ungdomsförbund.

Text: Lena Höglund

Som generalsekreterare för en ungdomsorganisation känner jag ofta att jag förväntas vara öppen för all förändring, nya projekttänk och nya sätt att kommunicera. Att jag ska vara någorlunda redo för att alla komponenter i min organisation utsätts för förändring samtidigt. Att hela havet stormar. Det är på alla sätt en reflektion av hur denna COVID-19-vår har sett ut.

Vår organisation hade i år valt att satsa allt mer på karriärsinformationsarbete, nya former av kommunikation och nya verktyg. Men sen dess har både distansrestriktioner och budgetnedskärningar tvingat oss att tänka om och samla styrka i varandra, i både vårt team av anställda och i våra förtroendevalda. Förändring är sällan en inbesparing, men nödvändigheten har gjort oss lösningsdrivna och kanske en gnutta mer uppfinningsrika. Vi har känslan att vi red ut en del av stormen, det hoppas jag också att andra känner i andra förbund.

Det stormar i organisationsvärlden. Visst var vi alla varse om den nedskärning som en minskad utdelning från Veikkaus skulle komma att innebära, men med enorma ansträngningar på statsbudgeten i och med COVID-19-pandemin och dess eftersvallningar, så lär utdelningen bli än lägre. Vi når orkanstyrka.

Under de senaste åren har Undervisnings- och kulturministeriet uppmuntrat ungdomsorganisationerna i Finland att söka partnerskap och sponsorering med privata företag och bredda sina finansieringsalternativ. Privat finansiering är dock inte en helt enkel operation, utan en utvecklingsprocess som kräver ytterligare förhandlingar, rapporter och därtill kvalitativ digital kommunikation för partnerns synlighet. Att göra nytt är inte lätt i ett ofta underresurserat arbetsfält. Därför tycker jag att det är sakligt att konstatera att man borde ha framställt en mer hållbart och långsiktig lösning för bortfallet av Veikkaus-medel redan för ett par år sen.

För ett bortfall av organisationer som söker upp, stöder, utvecklar och utbildar unga personer och utsatta i samhället innebär en mycket större prislapp för staten än om man nu skjuter till medel direkt från statsbudgeten. Men det är kanske bara en temporär lösning, som på sikt också skulle betyda potentiella svängningar i summorna till organisationer, beroende på vem som sitter i regeringen.

Låt oss zooma ut, vad händer i det nordiska samarbetet och dess stöd till gränsöverskridande och gemensam medborgar- och kulturverksamhet? Den allmänna bilden av nordiskt samarbete fick ett lyft i och med de nordiska statsministrarnas överenskommelse år 2019, där bland annat miljö- och klimatsamarbetet skulle lyftas och regionen skulle bli den mest integrerade i världen år 2030. Skuggsidan av överenskommelsen talas det dessvärre mycket litet om. Nordiska rådets och Nordiska Ministerrådets budgetar kommer alltså inte att få mer medel från de nordiska ländernas statsbudgetar framöver, utan ökningen av medel inom miljö- och klimatområdet sker alltså till största del på bekostnad av kultursamarbetet. Det betyder bland annat att både nordiska litteraturveckan, en av samarbetets viktigaste gräsrotsevenemang, inte längre kommer ordnas runtom i regionen och att Nordens hus, som är speciellt instrumentella för samarbetets existens på Island, Färöarna och Grönland, hotas av nedläggning.

Vad blir då svaret på att lösa finansieringsproblematiken? Tyvärr kommer all verksamhet inte kunna fortgå som förr och det unikt regionala eller lokala tappar en del av sitt varumärke eller förankring då nästa alternativ blir europeisk finansiering. Digitaliseringsbehovet har för många förbund och verksamhetsområden lett till fruktbara och populära innovationer, men även den omställningen kräver ofta (initialt) mer medel istället för att spara medel.

Vi har i år genomfört en intern strategiprocess, bredare och djupare än någonsin förr. Kanske ett år som detta lägger allt i en naturlig prioritetsordning, men för oss är det också ett märkesår då vi firar 55 år som förbund. Det ärar vi med att vara modigare än förr gällande vår riktning, vårt varumärke och vår tillgänglighet. I ett stormande landskap av osäkerhet är det viktigt att känna sitt skepp och sin besättning. Vi må ha stormar framför oss, men skeppet är rustat och vår riktning är klarare än förr.

Jag önskar alla en fin höst - håll i er i stormen!

Lena Höglund är generalsekreterare på Pohjola-Nordens Ungdomsförbund.

Läs också

På bordet: Kommunikation - en förutsättning för föreningsarbetet

På bordet: Folkdansen har flyttat till nätet i coronatider

88824_t.jpg

Vi ärvde en fastighet – tack gärna!

BLOGG. Gemensamma värderingar som syns bland annat i intakta syltburkar från 1990-talet. Camilla Sederholm på Natur och Miljö skriver om en överraskning i form av en testamentdonation, som innebar arbete, funderingar och tacksamhet. Läs mera »
30.01.2024 kl. 10:56
87330_t.jpg

Företagssponsring – hur kan en organisation attrahera sponsorer?

ARTIKEL. Sponsring har stor potential för finlandssvenska förbund. Vi tipsar kring hur förbund kan få till samarbeten med företag.Läs mera »
11.09.2023 kl. 09:25
84925_t.jpg

6 tips för att dra in pengar till verksamheten

ARTIKEL. Finns det enkla sätt att få in pengar till förbunds verksamheter? Svaret är troligen nej. Enkelt är det inte, men det kan vara roligt och givande att testa nya sätt att finansiera verksamheten. Ta del av konkreta tips på pengainsamling. Läs mera »
31.01.2023 kl. 15:36
84483_t.jpg

Trender inom fundraising inför det nya året

BLOGG. Vilka är de stora trenderna när det gäller fundraising för år 2023? Projektledare Robert Nilsson som jobbar med projektet Finansieringskällor för förbunden noterar bland annat epostens renässans och kaxigare kommunikation. Läs mera »
15.12.2022 kl. 13:01
84309_t.jpg

Människor vill donera

ARTIKEL. Trenden är tydlig - människor i Finland donerar gärna till organisationer i civilsamhället. Seminariet Fundraisingens möjligheter gav ett smakprov på medelsanskaffningens potential för sektorn. Läs mera »
01.12.2022 kl. 08:45
83971_t.jpg

Fundraisingens möjligheter för förbund

BLOGG. Vilka olika fundraisingsmöjligheter finns det för förbund i civilsamhället? Fundraising är ett begrepp som delar åsikter och Förbundsarenans projektledare för projektet Finansieringskällor för förbunden Robert Nilsson funderar vidare kring detta.Läs mera »
03.11.2022 kl. 10:00
82450_t.jpg

Robert Nilsson leder projekt för att hitta nya finansieringskällor för finlandssvenska förbund

NYHET. Förbundsarenan startar projektet Finansieringskällor för förbunden och Robert Nilsson har valts till projektledare. Projektet ska höja de finlandssvenska förbundens kompetens kring olika finansieringskällor och stödja dem med att bredda sin finansieringsbas. Läs mera »
08.06.2022 kl. 07:30
81486_t.jpg

Förbundsarenan startar projekt kring finansieringskällor för förbunden

NYHET. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna jobbar kontinuerligt med sin finansiering. Många vill testa nya former av finansiering. För att stöda medlemsförbunden startar Förbundsarenan ett projekt kring finansieringskällor.Läs mera »
01.04.2022 kl. 21:24
78407_t.jpg

Fem förslag för förbundens finansiering

ARTIKEL. I juni samlades ett gäng verksamhetsledare för att diskutera förbundens finansiering. Diskussionen utmynnade i fem punkter och förslag på hur vi tillsammans kunde stärkas gällande finansieringen.Läs mera »
09.08.2021 kl. 09:19