Vem är förbundets målgrupp?

23.11.2021 kl. 15:11
PÅ BORDET. Ett förbund kan behöva kommunicera till en brokig skara målgrupper bestående av privatpersoner, föreningar och distrikt. Hur undviker man fenomenet trasig telefon och når ut med rätt information till rätt personer? Tuuli Solhagen på Natur och Miljö reflekterar kring målgruppstänk.
Text: Tuuli Solhagen
Foto: Daria Gatska

 

Om ett förbund enbart består av medlemsföreningar är det naturligt att förbundets kommunikation riktas främst till föreningarna som å sin sida talar till sina medlemmar. Då har föreningen, som står närmast den enskilda människan, både möjlighet och ansvar att anpassa sitt budskap till just sina medlemmar. Det kan vara viktigt i fall föreningarna sinsemellan har skilda målgrupper eller verksamhetsområden. All information från förbundets håll intresserar nödvändigtvis inte medlemmarna i specifika föreningar.

I ett förbund som består av både föreningar med sina respektive medlemmar och direktanslutna personmedlemmar måste förbundet jämlikt försöka nå ut till olika typer av medlemmar. Då blir det viktigt att fundera vilken information som behöver nå ut till vem. Följdfrågorna lyder: var och hur.

Viktigt att välja rätt kanal och tilltal

En utgångspunkt i lyckad kommunikation är att veta vem man vill nå med vilket budskap. Tanken att all information potentiellt kan intressera vem som helst leder en lätt i fälla. Om budskapet är format allt för generellt utan att någon av mottagarna känner att det är riktat just till en själv, kan det vara att ingen tar till sig det och att budskapet sist och slutligen går förbi hos alla. Därför är det viktigt att våga välja vem man talar till och vända sig direkt till den målgruppen, eller ännu bättre: personen.

Vill man nå ut till existerande medlemmar är exempelvis medlemsbrev ett skräddarsytt format. Vi vet exakt vem vi skickar brevet till och hoppas att medlemmen öppnar brevet, läser igenom det och tar åt sig informationen.

Vill förbundet berätta om planerna för en kommande kampanj där föreningarna har en viktig roll i att sprida kampanjen, vill vi specifikt nå ut till medlemsföreningarnas styrelser. De kan å sin sida planera hur de synliggör kampanjen i sin verksamhet och för sina medlemmar. Förbundet kan förlita sig på att föreningen når ut till de lokala föreningsaktiva och den lokala gemenskapen.

Har man däremot nyheter om förbundet som är av intresse för allmänheten är det bra att få ut nyheten möjligast brett så att den når dessa anonyma, potentiellt intresserade personer. Men så är fallet relativt sällan – allmänheten ska inte vara en målgrupp som man riktar sig till allt för ofta. Då riskerar man att babbla på för sig själv utan att någon lyssnar på det som sägs.

Sociala medier är ett mångsidigt forum där man i bästa fall kan nå alla dessa målgrupper. Samtidigt kan det hända att man inte når någon av dem. Sociala medier styrs av algoritmer och det man publicerar visas nödvändigtvis inte till ens nära på alla som följer ens konton.

I bästa fall kan intressanta inlägg i sociala medier bli mycket populära och få organisk spridning efter att många användare har reagerat på inlägget. Då visas det vidare till dessa användares följare och rankas bättre i olika flöden. Men för det gäller det att göra tillräckligt intressanta inlägg, de ska väcka känslor. Då räcker det inte med ett entonigt kungörande utan budskapet ska tilltala just dem som man hoppas att ska reagera på inlägget för att ge det flyt.

Summa summarum är att vad man än säger och var, ska man ha klart för sig för vem man talar till och varför. I organisationer med knappa resurser kan det hända att kommunikationen sköts vid sidan om annat och då kanske man lite för ofta lämnar sitt budskap till att fiskas upp av den breda allmänheten. Och vem når man då? Målmedveten kommunikation är värd att satsa på. Hur ser det ut i ditt förbund?

 

Tuuli Solhagen är kommunikatör vid förbundet Natur och Miljö. Till sin utbildning är hon språkvetare (FM) kombinerat med marknadsföring och har flera års erfarenhet av webb och digital synlighet. Hon fortsätter gärna kolumnens diskussion på exempelvis Twitter.

Läs mer

 På bordet: Lugnet efter deadline, av Sanne Wikström

 På bordet: Digitala verktyg ger nya möjligheter, av Ira Vaskola

74279_t.jpg

Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.Läs mera »
11.08.2020 kl. 08:18
61972_t.jpg

Rent mjöl i påsen

PÅ BORDET: Konsumentarbetet är i allra högsta grad intressebevakning för de finlandssvenska matproducenterna, skriver Mia Wikström, informatör på böndernas intresseorganisation SLC, efter att nyligen blivit tvungen att igen fundera vad hon egentligen gör i sitt arbete.Läs mera »
18.01.2018 kl. 11:13
61240_t.jpg

Att jobba med det man brinner för utan att brinna upp

PÅ BORDET: Att få jobba inom tredje sektorn är ett privilegium. Kanske inte med tanke på lönen, men visst är det fint att få jobba med det man brinner för, skriver Matilda Hemnell.Läs mera »
23.11.2017 kl. 11:11
57607_t.jpg

Tips från inspirerande tidskrifter

PÅ TAPETEN: Tidskrifter som lyckats - vad har de gjort för att klara sig bra? Trettio tidskriftsredaktörer samlades till en tidskriftsträff och fick inspiration och konkreta exempel från Ananda, Tuli & Savu och Astra, samt av varandra.Läs mera »
04.04.2017 kl. 08:06