Padda, podd eller papper?

30.11.2021 kl. 08:47
ARTIKEL. Hur kan och ska tidskrifter idag förhålla sig till olika format för att nå läsarna? Tidskrifternas många nya former var temat för en diskussion på Helsingfors Bokmässa, där Janne Wass på Ny Tid och Hanna Rundell på Folkhälsan möttes i ett samtal med Henrika Zilliacus-Tikkanen.
Text och foto: Mari Pennanen
 

- Man talar ofta om hur ofta en tidskrift utkommer, men en tidskrift kan vara engagerande och aktiv i samhällsdebatten också mellan utgivningarna, inledde Henrika Zilliacus-Tikkanen diskussionen om tidskrifternas olika format på Bokmässan.

Hon är universitetslektor på Soc&Kom och har ett långt perspektiv på tidskrifternas utveckling också från styrgruppen för tidskrift.fi-verksamheten. Henrika lyfte fram att skillnaden mellan tidning och tidskrift ofta definieras genom att de utkommer olika ofta, men att hon också upplever att tidskriften är mer engagerade, mer nischad och mer inriktad på förändring.

- För Ny Tids del är det en skillnad till exempel i förhållande till nyhetsmedier, att Ny Tid har möjlighet att angripa teman ur en bredare vinkel, samtidigt som vi inte måste ta in allt som händer i världen. Det jag gillar mest är möjligheten att tematiskt gå på djupet, säger Janne Wass, chefredaktör på Ny Tid.

- Folkhälsan publicerar mycket material i olika kanaler och i olika format, men tidskriften Folkhälsans styrka är att vi kan gå på djupet och analysera mera. Vi har möjlighet att i tidskriften lyfta fram olika målgrupper och vinklar. Tematiken är ofta samma som finns i vår övriga verksamhet, säger Hanna Rundell.

Material i många format arbetsdrygt

Utgående från funktion diskuterades också olika format. Den traditionella tryckta tidskriften kompletteras idag ofta av material i olika format som sprids via olika kanaler. Ett gemensamt behov för alla tidskrifter är att synas i många kanaler, vilket är en utmaning som sätter stor press på dem som jobbar med tidskrifterna.

- Vi har bland annat testat en poddserie i somras och har inte ännu fattat beslut om en fortsättning. Även om vi producerade en bra podd och gjorde en satsning på marknadsföring, så hade den relativt få lyssnare, speciellt om man jämför med vår tidskrift som når 15 000 hushåll. Poddar ligger i tiden, men konkurrensen är hård då poddutbudet är så stort och framför allt globalt, säger Hanna Rundell.

Janne Wass räknar upp podd, blogg, nätkolumner, videoinnehåll, appar, samarbete och sociala mediers olika möjligheter som exempel på vad Ny Tid testat på.

- Ny Tid har testat på allt för att hitta format som är sådana att läsare sedan hittar till tidskriften, eftersom det är utgångspunkten med den här typen av verksamhet. Men alla andra format görs vid sidan av själva tidskriftsmakandet och varje ny grej är nya arbetsmoment för våra få anställda. Inget av dessa nya format är egentligen sådana att vi får in pengar på dem, säger Janne Wass.

Hanna Rundell håller med om att arbete som läggs på andra format är arbetstid som tas från något annat, samtidigt som det gäller att överväga hur man kan nå ut med innehållet:

- Vi resonerar just nu så att vi inte har hela tidskriftens innehåll på webben utan tidskriften är en medlemsförmån. Många artiklar publiceras på webben får att nå ut bredare. Vi har också haft bloggar, där vi sedan använt innehållet och gjort om till kolumner i tidskriften, berättar Hanna.

Tidskrifternas framtid

Just pappersformatet och att tidskriften landar i postlådan hos prenumeranter eller medlemmar är tidskrifternas stora trumfkort. Men hur länge till?

- Jag tror att papperstidskrifter antagligen inte kommer att försvinna, men funktionen ändrar och att vi kommer att se en mer nischad produkt för nördar och entusiaster, säger Janne Wass och drar en parallell till vinylskivor.

Han ser inga problem i att tidskrifterna blir digitala, men har å andra sidan inte stött på en digital modell av en tidskrift som skulle kunna ersätta en välkuraterad tidskrift i papper.

- Tidskriften som kommer hem blir kvar och försvinner inte i flödet. Ofta läser man också annat än bara det som direkt intresserar då man som läsare bjuds på en helhet, säger Hanna Rundell.

Henrika Zilliacus-Tikkanen lyfter fram att läsare själv måste söka upp en virtuell tidskrift, och också att det är svårt för tidskrifter att skapa en affärsmodell där man kan ta betalt.

- Helt klart är att tidskrifterna inte överlever på marknadens villkor utan det krävs offentlig finansiering. Finlands tidskriftsbidrag är väldigt låga om man jämför till exempel med Sverige och jag önskar att beslutsfattare skulle förstå vilken betydelse kulturtidskrifterna har haft och har för till exempel bildandet av kulturidentiteten och det feministiska samtalet, säger Janne Wass.

Alla är överens om att på kort sikt kommer inte tidskrifterna på papper att försvinna eller bli mindre viktiga eller behövliga. Men båda redaktörerna har också en önskan inför jul:

- Jag önskar att alla de som kommer och säger att Ny Tid är viktig faktiskt också skulle prenumerera, säger Janne Wass.

- Och jag önskar en stor drös med nya medlemmar i våra föreningar som också blir läsare och tar del av det hälsofrämjande budskap vi genom tidningen lyfter fram, säger Hanna Rundell.

79857_t.jpg

Viveca Hagmark fortsätter som ordförande för Förbundarenan

NYHET. Viveca Hagmark från Folkhälsans förbund omvaldes till ordförande för år 2022. Nya i styrelsen är Mikaela Hermans från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik och Malin Lindholm från Svensk Ungdom. Läs mera »
22.11.2021 kl. 10:05
76451_t.jpg

Engagerad och motiverad ordförandeduo

NYHET. Det gångna året har visat hur viktigt ett aktivt civilsamhälle är för att människor ska må bra. För att stöda de finlandssvenska förbunden har Förbundsarenan en given plats. Ordförande Viveca Hagmark och vice ordförande Harriet Sundholm ser fram emot ett aktivt år inom Förbundsarenan.Läs mera »
01.02.2021 kl. 15:17
75419_t.jpg

Viveca Hagmark ny ordförande för Förbundsarenan

NYHET. Viveca Hagmark har valts till ordförande för Förbundsarenan för år 2021. Hagmark vill som ordförande lyfta fram föreningslivets betydelse i samhället och ser fram emot att leda styrelsen i Förbundsarenan, som under nästa år fokuserar på stöd till förbundens förtroendevalda och anställda.Läs mera »
03.11.2020 kl. 16:24
64381_t.jpg

Spännande förbundsklenoder

PÅ TAPETEN. Den här våren har stafetten #förbundsklenoder löpt bland de finlandssvenska förbunden. Kolla vilka spännande föremål förbunden plockat fram ur gömmorna och visat.Läs mera »
07.06.2018 kl. 19:47
63035_t.jpg

Hur leder man ett förbund?

PÅ TAPETEN. Tre erfarna ledare delade under Ordföranderundan med sig av erfarenheter gällande ledarskap: Agneta Eriksson, Jan-Erik Stenman och Anna Bertills. Vi lyfter fram de bästa bitarna.Läs mera »
20.03.2018 kl. 10:45
54662_t.jpg

Samfundet Folkhälsan är kittet

När man hör talas om Folkhälsan tänker man kanske i första hand på olika vårdtjänster och annan serviceproduktion för medborgare i alla åldrar, eller aktiva lokalföreningar och simskolor. Men organisationen är mer omfattande än serviceproduktionen och de ca 100 lokala föreningarna. Bland annat forskning och utveckling står också högt på agendan. I mittpunkten av allt detta finns Samfundet Folkhälsan – kittet som håller ihop verksamheten.Läs mera »
07.11.2016 kl. 07:54
46355_t.jpg

Känner du till vad Folkhälsans förbund är?

Folkhälsans förbunds ledningsgrupp tar en hurtig promenad i samband med lunchen då de håller ledningsgruppsmöte. Kampanjen Hälsostegen har startat och ledningsgruppen föregår med gott exempel. Att det är första gången de gör så gör inte saken mindre imponerande. Studieförbundet presenterar Folkhälsans förbund!Läs mera »
28.10.2015 kl. 15:08