Tillgängliga webbsidor fungerar bättre för alla

24.01.2022 kl. 14:29
ARTIKEL. Är ditt förbunds webbsidor tillgängliga? Brukar ni skriva alt-texter till bilder ni delar på sociala medier? Varför ska innehållet på webben vara tillgängligt? Ta del av tips på hur ditt förbund kan förbättra sin webbtillgänglighet.

Text: Maj Ilola 
Bild: Frida Lönnros

Uppdaterad 22.4.2022.

Tillgänglighet på webben är viktigt för att till exempel personer med synnedsättningar, hörselskador och intellektuella funktionsnedsättning ska kunna ta del av innehållet, men en tillgänglig webb gynnar även allmänheten. I den tredje delen i artikelserien om olika digitala problem och lösningar får du konkreta tips om hur du kan förbättra din webbtillgänglighet. 

Webbtillgängligheten styrs av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (WCAG) och lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, som gäller för offentliga aktörer, men också de aktörer som får mycket finansiering av staten. Alla webbsidor behöver alltså inte följa direktiven, men genom att följa dem gör du din webbsida tillgänglig för flera personer och når ut till en större målgrupp.  

 Läs mer om EU:s webbtillgänglighetsdirektiv.

 Läs mer om lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.

 Läs mer om webbtillgänglighet och direktiven.

 Se på Luckans video om webbtillgänglighet.

Utvärdera din webbtillgänglighet 

Börja med att utvärdera och undersöka tillgängligheten på din webbsida. Det finns olika verktyg som du kan använda för det, till exempel Wave-verktyget. Pröva också på att navigera på sidan med tabulatorn. Det här demonstrerar vad en skrämläsare läser upp på en webbsida. Kolla att du kan navigerar på sidan i rätt ordning och att allt innehåll är åtkomligt med tangentbordet. 

Det är bra ifall webbsidan finns på olika språk eller i alla fall en kortare beskrivning av sidan. Det är också bra om sidan finns på lättläst språk eller om det finns en kort beskrivning av sidan på lättläst. Det är bra att det finns en “Hoppa till innehållet” knapp på sidan och att man kan justera kontrasten och teckenstorleken på sidan. Många saker kan vara lite knepiga att fixa själv, men det finns även saker som du lätt och enkelt kan fixa själv. 

 Läs mer om Wave-verktyget.

 Läs mer om att skriva lättläst.

Tydligt innehåll 

Först och främst är det viktigt med en tydlig layout där det är lätt att navigera och hitta information. Texterna ska vara beskrivande och informativa, så att man hittar det innehåll man söker. Ta även i beaktande följande saker: 

  • Använd olika rubrikstilar istället för versaler eller fetstil.  
  • Vänsterjusterad text är också tillgängligare än centrerad text.  
  • Använd punktlistor och korta stycken för att göra innehållet tydligare.  
  • Undvik kursiv och understreckning i texten, för det är svårt att läsa eller kan uppfattas som länkar. Använd helst fetstil för att markera eller lyfta fram något i texten.  
  • Använd ett tydligt typsnitt och en tillräckligt stor textstorlek.  

Länkar 

En tumregel för länkar är att de är förståeliga även utlyfta från kontexten. Skriv alltså inte enbart “läs mera”, utan beskriv vart länken tar läsaren. Du kan samla länkarna efter ett textstycke eller ha en längre lista med länkar i slutet av texten. 

Exempel: Läs mera om Förbundsarenans evenemang i kalendern.

Använd helst länkar till webbsidor istället för till dokument. Om du använder dokument, nämn i länktexten vilken sorts dokument det är fråga om. Välj att länkarna öppnas i samma flik. Om länken öppnas i ett nytt fönster eller i en ny flik eller om länken för till en annan webbplats meddela om det till exempel med en ikon. 

Exempel: Läs Förbundsarenans verksamhetsplan här (PDF).  

Alt-texter på bilder 

Personer som har en synnedsättning kan inte se bilderna och ifall det innehåller text eller någon annan viktig information går dessa personer miste om den. Därför är det viktigt att använda alternativtexter eller kortare alt-texter. En alt-text är en kort beskrivning på en bild. Ifall din bild innehåller text ska även det stå i beskrivningen.  

Ifall en bild fungerar som en länk ska den inte ha en alt-text utan en beskrivning på vart länken leder. Alt-texter kan även sättas på bilder i sociala medier.  

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Facebook. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Instagram. 

 Här hittar du instruktioner hur du sätter alt-text på en bild på Twitter. 

Textning av video och audio

Personer med en hörselskada kan inte höra vad som sägs på en video eller i till exempel en podcast. För att göra video och audio tillgängligt är det därför viktigt att använda sig av textning. Ifall du har en textningsfil, kan du ladda upp den tillsammans med videon. Annars finns det en del lätta verktyg att skapa undertexter med, som till exempel i YouTube och Subtitle Edit.

I den sista delen av SFV:s webbkurs Digitalt lärande i praktiken berättar Linda Mannila om textning av filmmaterial med t.ex. YouTube, Subtitle Edit och Texta mig!. Videon finns på Youtube.  

Audiofiler, till exempel poddar, brukar oftast renskrivas i textformat. Ifall videon innehåller enbart text eller bild och inget tal, tänk på att syntolka videon för personer med synnedsättning.

 Webbkurs: Digitalt lärande i praktiken, Del 5: Textning av filmmaterial och skärminspelning.

 Instruktioner för att skapa undertext med YouTube. 

Läs mer

Artikel: Hur ordnar man distans- och hybridmöten?

Artikel: Digital delaktighet

Artikel: Väss din digitala kompetens

 

Artikelserien är en del av projektet för att stöda digital utveckling inom förbunden, läs mer om projektet här. 
 
81558_t.jpg

Tidskriftstips direkt till din e-post

NYHET. Hur många finlandssvenska tidskrifter brukar du läsa? Är du nyfiken på att få veta vad fler tidskrifter skriver om? Beställ nyhetsbrevet Tidskriftstips så får du utvalda artiklar från olika tidskrifter direkt till e-posten. Läs mera »
01.04.2022 kl. 10:37
81481_t.jpg

Karen Lindholm ny praktikant på Förbundsarenan

NYHET. Den här våren är Karen Lindholm praktikant på Förbundsarenan. Karen kommer under sin praktik att jobba med bland annat kommunikation, evenemangsplanering och administration.Läs mera »
30.03.2022 kl. 15:51
81449_t.jpg

Så här skapar du engagemang

ARTIKEL. Hur kan förbundsordförande gå till väga för att engagera både nya och gamla medlemmar? Frida Sigfrids från Svensk Ungdom och Filip Nyman från Finlands Svenska Scouter lyfte fram hur man som ordförande kan främja engagemang då förbundens ordförande samlades till en nätverksträff. Läs mera »
29.03.2022 kl. 11:32
81405_t.jpg

Inom FSL-akademin utbildas nästa generation

BLOGG. Från en tanke i bakhuvudet om att engagera sig fackligt till att bli den som är med och startar upp FSL-akademin igen. Ombudsman Jens Mattfolk på Finlands Svenska Lärarförbund FSL skriver om hur FSL jobbar kring att skapa gemenskap och få fler att komma med i verksamheten.Läs mera »
05.04.2022 kl. 10:25
81195_t.jpg

Vill du hjälpa oss med en utredning kring de finlandssvenska tidskrifterna?

NYHET. Hur står det till med de finlandssvenska tidskrifterna? På sajten tidskrift.fi finns 86 tidskrifter samlade. Nu söker vi en person som kan göra en kartläggning av det finlandssvenska tidskriftsfältet.Läs mera »
22.03.2022 kl. 14:52
80631_t.jpg

Vilket är Årets förbund 2022?

NYHET. Vilket förbund utmärkte sig förra året, vilket förbund gjorde en nämnvärd insats trots det utmanande året? Nominera till Årets förbund 2022 senast den 25 mars.Läs mera »
11.03.2022 kl. 17:11
81068_t.jpg

Gör det ni är bäst på

BLOGG. Ett levande och autonomt civilsamhälle – det går inte att betona betydelsen av det tillräckligt. Varenda förening och förbund är viktiga. Nu behövs verkligen gemenskap och möjligheter att träffas, prata och vara tillsammans. Ge era medlemmar, aktiva och målgrupper den möjligheten.Läs mera »
03.03.2022 kl. 07:44
81040_t.jpg

Från kriminologi till FiSSc - hur jag hamnade i förbundsvärlden

BLOGG. Att börja jobba i ett förbund kan vara omtumlande. Emma Sundstén har under sin första månad insett att det finns långt fler grupper, dokument och arbetsområden inom organisationen än hon kunde ana. Hon har ändå hittat den röda tråden i arbetet i ramar satta på nationell nivå och trivs bra.Läs mera »
01.03.2022 kl. 14:36
81034_t.jpg

Rörelse en viktig del av en trygg vardag

BLOGG. Våren knackar försiktigt på dörren och inom idrottsrörelsen blickar man framåt, skriver Elin Blomqvist och uppmanar alla att hjälpa både barn och vuxna att hitta tillbaka till sin hobby.Läs mera »
01.03.2022 kl. 12:42