Stjäl idéer och ta ett mellanår för att vila hjärnan

01.02.2022 kl. 10:11
PROFILEN. Gita Lindholm har de senaste 21 åren varit en central del av personalen på Svenska hörselförbundet. När hon pensioneras kan hon blicka tillbaka på bland annat drygt sjuttio nummer av medlemstidningen Vi hörs och att hon många gånger kunnat hjälpa en medmänniska.

Text: Mari Pennanen

Gita Lindholm går igenom material, tidningshögar och papper som samlats de senaste åren för att ge plats åt sin efterträdare.

- Jag är en förbundsmänniska från början till slut. Det blir mer familjärt inom tredje sektorn. I föreningarna är människor frivilligt med. De har samma intressen och fast jag inte själv har en hörselskada så känns det viktigt och vill jag jobba för dem i föreningarna. Jag har lärt känna många trevliga människor. Om jag jämför med när jag jobbade på försäkringsbolag, där hade jag ju ingen personlig anknytning till kunder som tecknat en försäkring i bolaget, säger Gita.

Då hörseln försämras tror de närmaste ofta att man inte lyssnar eller inte bryr sig, då det egentligen handlar om att man helt enkelt inte hör.

Vem som helst kan bli medlem i Svenska hörselförbundets medlemsföreningar, man måste inte ha en hörselskada. Medelåldern bland medlemmarna är idag 75 år.

- Vi hoppas att flera yngre ska hitta till medlemsföreningarna och bli medlemmar. Hörselskadorna ökar tyvärr och allt yngre får hörselskador. Det som medlemmarna lyfter fram är att det viktigaste är gemenskapen och att få träffa andra som vet hur det är att inte höra, andra som vet vilka svårigheter man kan stöta på när man inte hör, säger Gita.

Hon lyfter fram att då hörseln försämras tror de närmaste ofta att man inte lyssnar eller inte bryr sig, då det egentligen handlar om att man helt enkelt inte hör.

- Det sociala är viktigt i all vår verksamhet och vi brukar vara över hundra personer på våra kongresser. Många hittar nya sociala sammanhang via vår verksamhet, säger Gita.

Hon känner också till ett par som träffats på en av förbundets kurser och sedan gift sig.

Mellanår rekommenderas

Efter några år på ett försäkringsbolag började Gita jobba på Sibbo Ungdomsförbund. Hon trivdes bra, men hon var den enda anställda och upplevde ofta att det fanns ett tryck på att hon skulle vara med överallt och ställa upp på samma sätt som frivilliga föreningsaktiva.

- Jag kände att det fanns så mycket jag hela tiden måste komma ihåg. Jag jobbade samtidigt med fakturering på ett privat ägt företag. Också på min fritid tänkte jag mycket på jobbet, berättar Gita.

Därför valde hon efter 18 år på de jobben att ta ett mellanår eller pausår med ett ”8-16-arbete” där hon kunde lämna jobbet och tankarna på jobbet på arbetsplatsen. Gita rekommenderar att alla någon gång i livet tar en sådan period för att vila upp hjärnan. Speciellt i förbundsvärlden kan det vara nyttigt.

- Jag var inte utbränd, men hade känslan av att jag aldrig fick vara helt ledig. I början var det skönt att gå till jobbet till en viss tid och sluta samma tid varje dag, säger Gita.

Men efter nio månader var det inte tillräckligt utmanande längre att göra samma uppgifter. Samtidigt sökte Svenska hörselförbundet en kanslisekreterare. Då Gita inledde jobbet hade hon stor nytta av tidigare erfarenheter av att ta itu med saker självständigt och jobba ensam, eftersom hennes företrädare på förbundet slutat rätt hastigt.

- Svenska hörselförbundets kurser, tidningen och en hel del annat landade på mitt bord utan någon introduktionsperiod då jag började här år 2001, berättar Gita.

Sedan dess har arbetet och arbetsbilden utvecklats och förändrats. En stor del av arbetet har hela tiden varit att fungera som redaktör för medlemstidningen Vi hörs. I arbetet med tidningen har hon funderat mycket på tidningens funktion och form.

- Hur mycket ska jag som redaktör redigera i de berättelser som kommer in? Det är viktigt att språket är korrekt, men jag tycker att det måste få synas att det är medlemmar som skrivit texter. Jag tror utbildade journalister kan se på det på ett annat sätt. Om någon till exempel berättar om sitt liv så tycker jag det är viktigt att personen får göra det med egna ord, att man kan känna igen personen i berättelsen, säger Gita.

Jag tycker det känns bra, här finns kvar något konkret som man kan ta i.

Hon tittar på raden av böcker i bokhyllan med de inbundna numren av Vi hörs.

- Det är få människor som kan se så konkret vad de gjort under sitt arbetsliv. Jag tycker det känns bra, att här finns kvar något konkret som man kan ta i, säger Gita.

Viktig arbetsgemenskap

Arbetsgemenskapen och personerna Gita jobbat med har inte bytts ut så ofta. Både ordförande och verksamhetsledare har suttit länge på sina poster. Gita har jobbat med tre ordföranden: Börje Sjöblom, Birgitta Kronberg och nu Mikaela Nylander.

- Jag tror att Svenska hörselförbundet allt mer kommer att ta rollen som intressebevakare och utöva påtryckning för att få brister i samhället fixade. Nu efter välfärdsområdesvalet kommer tredje sektorn att behövas allt mer. Det nya systemet blir stort och kommer kanske för långt bort från individen. Då kommer den lilla hörselföreningen på hemorten att vara en guldgruva.

Som konkret exempel nämner Gita de hörselrådgivarutbildningar som förbundet ordnar. Personer inom föreningarna utbildats så de kan hjälpa andra föreningsmedlemmar, till exepel med hörapparater. Hörselrådgivarna behövs extra mycket på mindre orter där avståndet till hörselcentralen kan vara långt. Medlemmarna får då hjälp med lättare service av hörapparaten via den egna föreningen.

Då kommer den lilla hörselföreningen på hemorten att vara en guldgruva.

- Arbetet har varit omväxlande, och trevligt förstås. Det bästa har varit när människor har ringt i olika ärenden eller haft problem och jag har kunnat vara till hjälp. När jag funnits på rätt ställe då när jag behövts.

Samtidigt är Gita mån om att poängtera att hon inte jobbat ensam, utan att de arbetat tillsammans på förbundet.

Erfarenhetsutbyte viktigt

Gita tycker det är viktigt att inte låsa in sig i sin egen organisation utan att ta del av andras erfarenheter. Via Förbundsarenans nätverk för förbundens anställda har hon fått tips och idéer. Hon tycker att träffarna öppnat upp ögonen för hur hon själv jobbat, och också gett bekräftelse för det egna arbetet.

- Jag har varit dålig på att stjäla idéer. Så ska man inte tänka utan ta lärdom av allt omkring en. Det är nyttigt att höra hur andra jobbar. Jag tycker om att lyssna på andra, så jag har fått ut mycket av träffarna, säger Gita.

Jag har varit dålig på att stjäla idéer. Så ska man inte tänka.

Som nybliven pensionär har hon en del drömmar.

- Allra först ska jag hänga upp tapeter som ligger i rullar där hemma. Jag har fyra barnbarn och två barn, de tar gärna emot hjälp med skjutsar och annat. Och jag har kört motorcykel sedan jag var 16 år, den här vår får jag möjlighet att köra också på vardagar när det är glesare i trafiken. Kanske jag får tid för några nya hobbyer eller för att ta upp Tai Chi igen, säger Gita.

Faktaruta

Namn: Gita Lindholm
Aktuell som: ska gå i pension efter 21 år på Svenska hörselförbundet
Dold talang: spelar blockflöjt, som 14 åring blev hon finlandssvensk mästare i pingis.
Antal föreningsmedlemskap: medlem i tre föreningar
Sak du inte klarat dig utan på jobbet: datorn
Läser helst: fakta, men ämnena varierar, historiska berättelser och humor
På fritiden: kör motorcykel, trädgårdsarbete, familj och vänner
Andra säger om Gita: att hon är pålitlig, en lyssnare och rolig
 
83959_t.jpg

Förbundsarenans riksdagsvalsprogram

NYHET. Utan aktiva organisationer i civilsamhället stannar Finland. Förbundsarenan har tillsammans med sina medlemsorganisationer tagit fram ett riksdagsvalsprogram som belyser betydelsen av ett levande demokratiskt civilsamhälle.Läs mera »
12.01.2023 kl. 13:38
84682_t.jpg

Aktuella ord om vår sektor och våra organisationer

ARTIKEL. Vilka ord använder vi om vår organisation och verksamhet? Vilken betydelse har det vilka ord vi använder för att beskriva vår sektor? Vad rekommenderar språkvården att vi använder? Här går vi igenom aktuella benämningar.Läs mera »
11.01.2023 kl. 08:52
84660_t.jpg

Förbundsarenan erbjuder möjligheter att nätverka över språkgränserna

NYHET. Förbundsarenan startar ett nytt projekt för att utöka och utveckla samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga organisationer. Förbunden kommer att erbjudas olika möjligheter till att skapa kontakter till finska organisationer.Läs mera »
09.01.2023 kl. 14:22
84615_t.jpg

Nyfikenhet och kollegor som stöd för ny i förbundsvärlden

BLOGG. Från ett jobb med full koll på hur allt fungerar till något helt nytt. Christian Joffs lämnade klasslärarjobbet för att dyka ner i något nytt på Förbundet Hem och Skola. Han rekommenderar två saker för nya i förbundsvärlden: att delta i ett Onboarding-tillfälle och att våga fråga.Läs mera »
04.01.2023 kl. 10:06
84483_t.jpg

Trender inom fundraising inför det nya året

BLOGG. Vilka är de stora trenderna när det gäller fundraising för år 2023? Projektledare Robert Nilsson som jobbar med projektet Finansieringskällor för förbunden noterar bland annat epostens renässans och kaxigare kommunikation. Läs mera »
15.12.2022 kl. 13:01
84368_t.jpg

Stöd och inspiration till 64 medlemsförbund

NYHET. Kompetensutveckling, påverkansarbete, delaktighet och kommunikation. Inom dessa tyngdpunkter ska Förbundsarenan enligt den nya strategin stöda och inspirera sina medlemsförbund. Höstmötet valde också styrelsen som under år 2023 leder verksamheten.Läs mera »
07.12.2022 kl. 09:25
84309_t.jpg

Människor vill donera

ARTIKEL. Trenden är tydlig - människor i Finland donerar gärna till organisationer i civilsamhället. Seminariet Fundraisingens möjligheter gav ett smakprov på medelsanskaffningens potential för sektorn. Läs mera »
01.12.2022 kl. 08:45
84300_t.jpg

Företagssponsring - en möjlighet för finlandssvenska förbund

ARTIKEL. Sponsring har stor potential och är en relativt outforskad källa till finansiering för de finlandssvenska förbunden. Under hösten har en sparringgrupp kring temat företagssponsorering funderat på hur förbunden kan arbeta kring detta.Läs mera »
30.11.2022 kl. 13:55
83954_t.jpg

Små steg med stor betydelse

BLOGG. Förbundsarenan har nu för första gången ett riksdagsvalsprogram. Verksamhetsledare Mari Pennanen reflekterar kring gemensamt påverkansarbete och varför det måste göras trots att det är svårt. Läs mera »
04.11.2022 kl. 13:11