Text: Mari Pennanen
Ni har säkert sett memen i ert flöde också. Siffran 13 som säger att den är hemsk. Siffran 666 som säger att den är värre. Och så siffran 2020 som säger ”kom igen alltså...”
Året som gått blev inte som vi tänkte. Inte i förbundsvärlden heller. Mattan har dragits undan, och inte bara en gång utan flera gånger. Planerade evenemang har flyttats framåt, planerats om, flyttas igen, blivit hybridlösningar och ännu ändrats till digitala lösningar. Och det har tagit tid, energi, resurser och mer tid. Arbetstid som inte riktigt finns, men som ändå hittas någonstans. Samma sak med energin och ivern. Den har kanske inte heller alla gånger funnits, men har ändå hittats någonstans. För alternativet, att låta bli, det finns inte i förbundsvärlden. Och bra så, så ska det vara. Vi fortsätter förbättra världen, lite i gången, enligt det ideella syfte som är grunden för verksamheten.
Redan för många år sedan reflekterade jag kring det ständigt ökade tempot i samhället och hur det också märks i förbunden. Tidigare var det en lugnare period kring jul och nyår, vilket var en naturlig tid för reflektion, eftertanke och uppsummering. De senaste åren har många jag pratat med konstaterat att det inte är så längre. Verksamheten rullar på med samma intensitet så gott som året om. Direkt efter nyår stratas ny verksamhet upp samtidigt som man ska summera förra året, fixa verksamhetsberättelse, bokslut och redovisningar.
I år är det inte ens grannförbundens glöggfester som avbrott i decemberarbetet. Men kanske, möjligen, finns det i år möjlighet att nu i december och i januari planera sitt eget arbete så det blir lite mindre intensivt och ger mer tid för reflektion. Det blev inte som vi planerat och tänkt för ett år sedan, men på många sätt blev det bra ändå. Vi kanske inte nådde de mål vi planerat, men vi har ändå åstadkommit, gjort, fixat, ordnat, förverkligat. Vi har nått andra mål, mål som omformulerats många gånger. Och det är lika bra, eller rentav bättre. Under detta år har många fått fundera noga på hur organisationen kan uppfylla sitt syfte, när man inte kan göra som tidigare. Jag har hört om många kreativa, bra lösningar.
Vi vet inte ännu hur nästa år ser ut. Men för att orka göra nästa år så bra som möjligt igen, så behövs nu för alla i förbundsvärlden en lugnare tid med möjlighet till återhämtning. Sköt om dig själv och koppla bort förtroendeuppdrag och arbete då det går. Förbunden finns nog kvar och behöver dig också nästa år. Men du behöver ta en rejäl paus så har du mer att ge igen då det är dags att köra hårt. Men nu saktar vi ner, och våga starta långsamt också efter nyår. Vi hinner nog åstadkomma mirakel tillsammans ändå.
Mari Pennanen är verksamhetsledare på Förbundsarenan.
Läs också
På bordet: Att jobba med det man brinner för utan att brinna upp, av Matilda Hemnell
