Borde förbunden bli argare?

06.04.2021 kl. 15:23
INGÅNGEN. Ilska är en stark och effektiv faktor när det kommer till förändringar. Personer som blir arga har en orsak att engagera sig. Borde de finlandssvenska förbunden göra sina medlemmar argare? Är ilska en underutnyttjad naturkraft i Svenskfinland?

Text: Mari Pennanen, Foto: Ellen Blomqvist

”Vilken förändringsteori använder ni er av i din organisation?” Frågan ställs av facilitatorn till personerna i panelen på ett webbinarium och paneldeltagarna berättar vad de vill ändra på, hur förändringen borde göras och vad som krävs för att åstadkomma förändringen.

Personerna representerar olika slags organisationer, både internationellt stora, väletablerade organisationer som Amnesty Internationals Finlandsavdelning och mindre sammanslutningar som Cult Cunth, en organisation som beskriver sig som en feministisk aktivistgrupp. De svarar på frågan ur olika perspektiv, men det jag fastnar vid är känslor och främst då ilskan. Om människor är arga över något missförhållande i samhället, och det går att genom organisationen kanalisera missnöjet och ilskan kan man tillsammans åstadkomma stora förändringar.

Att närma sig människor och engagera dem genom känslor går lättare än att engagera genom argument enligt personerna i panelen. Storytelling och att lyfta fram konkreta exempel nämns som metoder för att engagera personer. En av talarna nämner uttrycket jos kukaan ei suutu, niin mikään ei muutu (på svenska om ingen blir arg, så ändras inget).

Då diskussionen går vidare kommer ändå baksidan av ett engagera genom känslor fram. Hur långt bär ilskan eller missnöjet? Leder den till engagemang som leder framåt i frågan? Hur går det att styra och kontrollera ilskan, så inget spårar ur? Ett exempel på hur det kan gå fel är när ilskan riktas mot till exempel en folkgrupp (”de rika”) och hur ilskan då leder till starkare polarisering, vilket försvårar beslutsfattande, och i förlängningen till att det man strävar efter att ändra på kanske inte förändras. I bästa fall kan ilska inom en organisation förädlas till långsiktig verksamhet och aktiviteter bland likasinnade, då de hittar en kanal för att göra något åt det som de blev arga på. Då leder känslan till aktivitet och tillsammans kan man uppnå förändring.

Jag funderar på hur många av Förbundsarenans medlemsorganisationer som lätt kunde svara på frågan om vilken förändringsteori man har inom organisationen. Jag tror att frågeställningen känns främmande för de flesta, och att många ser sitt uppdrag som något annat än att i första hand åstadkomma förändring. Samtidigt har alla ett ideellt syfte, som ju i grund och botten handlar om att åstadkomma förändring. Jag tror inte alls att förbunden borde bli argare, men jag tror det ligger något i att engagera genom känslor. Och då det finns orsak så har förbunden all rätt att reagera med ilska och engagera sina medlemmar genom att använda deras känslor till hjälp för att åstadkomma förändring.

Mari Pennanen är verksamhetsledare på Förbundsarenan. I Ingången-kolumnerna tar hon upp teman som är aktuella i förbundsvärlden.

Webbinariet ”Aktivismi muuttaa muotoaan. Miten järjestöt pysyvät mukana?” ordnades den 18 mars av Globaalivastuujärjestöjen valikkoryhmä inom Kansalaisareena.

Läs mer

Ingången: Hur nätverkar man i corona-tider?

Ingången: Att vara en del av något stort

 

77037_t.jpg

Efter ett år av covid-19

PÅ BORDET. För ett år sedan begränsades den fysiska verksamheten i förbund och föreningar. Var står vi nu och hur mår föreningarna? Tony Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, reflekterar kring hur UF-rörelsen anpassat sig.Läs mera »
22.03.2021 kl. 09:45
76442_t.jpg

Säg det med ord

PÅ BORDET. Dagens samhälle är i hög grad både digitalt och visuellt. Men för dem som inte ser säger bilder absolut inget om den inte är åtkomlig. Säg det med ord, påpekar Camilla Blomstedt på Förbundet Finlands Svenska Synskadade.Läs mera »
30.01.2021 kl. 17:39
76190_t.jpg

Att planera inför förändring

PÅ BORDET. Att leda förändring – det kursnamnet klingar bekant sedan årtionden, men sällan har det väl varit så brännande aktuellt som nu med både pandemin som är över oss, och demokratins kris, vars kulmen (får vi väl innerligt hoppas!) skådades i USA för ett tag sedan. Katja Salojärvi på Norr om Stan drömmer om att fostra nya generationer som bygger en bättre värld.Läs mera »
12.01.2021 kl. 09:05
75805_t.jpg

Coronaårets bokslut

PÅ BORDET. Som många andra anställda i ett finlandssvenskt förbund skrev Malin Lindholm på Svensk ungdom i slutet av november en ansökan till en fond. Här reflekterar hon kring frågan om coronapandemin inverkat på verksamhet och hur. Läs mera »
03.12.2020 kl. 15:04
75377_t.jpg

Hur har vi lyckats som samarbetsförbund?

PÅ BORDET. SAMS firar sitt tioårsjubileum denna höst. Tf. verksamhetsledare Ilona Salonen skriver i kolumnen om hur organisationen som en del av jubileumsåret undersöker hur de lyckats som samarbetsorganisation.Läs mera »
30.10.2020 kl. 06:21
74998_t.jpg

Nätverk viktigast av allt

PÅ BORDET. Vi som jobbar i föreningar och förbund är ofta bra på att berätta för medlemmar hur viktiga nätverk är. Genom att bli medlem i föreningen får man ett kontaktnät som är guld värt. Men förstår vi även att det är lika viktigt att vi själva har ett omfattande nätverk? Siru Lönnqvist på VVS Föreningen i Finland lyfter fram nätverkens betydelse.Läs mera »
30.09.2020 kl. 12:59
74572_t.jpg

Stormen och vi

PÅ BORDET. Som generalsekreterare förväntas du vara redo för förändring. Men nu känns det som om hela havet stormar, inte minst med tanke på stora förändringar gällande finansieringen, skriver Lena Höglund på Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Läs mera »
03.09.2020 kl. 07:19
74279_t.jpg

Kommunikation – en förutsättning för föreningsarbetet

PÅ BORDET. När kan ett förbund anse sig ha lyckats med kommunikationen med medlemmarna? DIFF – Ingenjörerna i Finland förnyar sitt sätt att kommunicera. Tf. verksamhetsledare Viktor Kock skriver att de går mot trenden då de gjort sin strategi.Läs mera »
11.08.2020 kl. 08:18