Text: Robert Nilsson
Foto: Joanna Lindén-Montes
När vi nu har ett helt nytt år framför oss är det dags att fundera framåt och att titta på trender.
Giva Sverige bjöd in till webinarium i slutet av 2022 där de presenterade sin Trendrapport 2023. Webinariets syfte var att öppna dörren till 2023 och titta mot kommande fundraisingtrender.
År 2022 var ett år som dominerades av en orostrend inom tredje sektorn. Oron handlade om minskade understöd och också överlag gällande världsläget och ekonomin. Jag tror att det är bra att möta oro med innovation. Men vad betyder det egentligen då? Vilka innovationer kan vi ta till för att möta dessa orostrender?
Vi borde samarbeta mer och oftare
I diskussioner med medlemsförbund har det ofta lyfts fram att ”vi borde samarbeta mer och oftare”. Det är svårt att inte hålla med om ett sådant påstående. Låt oss därför titta närmare på just samarbete som innovativt ”motmedel” mot den nu förhärskande orostrenden.
Under Giva Sverigses webinarium lyftes det fram att det är viktigare än någonsin tidigare att tredje sektorns aktörer jobbar för mer och bredare samverkan mellan samhällets olika sektorer. I praktiken betyder det att tredje sektorn också måste bli bättre på att tydliggöra vilken kompetens som faktiskt finns inom sektorn och varför den kompetensen är värd att satsa på. År 2023 borde alltså bli året då aktörer i civilsamhället blir kaxigare i rapportering av sina resultat (sin impact) och tydliggör varför kompetensen inom fältet är värd att satsa på.
Naturligtvis har mycket redan gjorts. Många organisationer är skickliga på att redovisa resultat, bedriva påverkansarbete och ta plats i samhällsdebatten. Det har vi också fått många kvitton på under året som gått. Några axplock:
- Aktörer i tredje sektorn har bjudits in till att diskutera fundraisingens framtid, och hur staten kan bistå till utveckling av fundraisingstrukturer i tredje sektorn.
- Inför kommande riksdagsval har många organisationer gått samman i arbetet med att ta fram gemensamma riksdagsvalsprogram.
Försiktigt optimistiskt tänker jag att fler aktörer (och sektorer) börjat inse värdet i det arbete och den kompetens som finns inom tredje sektorn. Särskilt glädjande är att vi med fler sektorövergripande samarbeten också får en möjlighet att visa på att vi faktiskt i många avseenden är innovatörer.
Som jag nämnde ovan så är innovation ett bra sätt att möta orostrender på. Tredje sektorns innovativa tänkande och anpassningsförmåga är något som såväl näringslivet som den offentliga sektorn har att tjäna på. Låt oss därför under detta år satsa ännu mer på att delge resultat, tankar, innovationer och erfarenheter för att på så vis få till fler sektorövergripande samarbeten och investeringar.
Renässans för epost
Hur ska vi delge detta då? Hur berättar vi för hela världen om allt bra vi gör och våra innovationer? Paul Ferris från Reform Act, en PR- och kommunikationsbyrå i Stockholm, har skrivit om detta och menar att detta görs bäst genom e-post. Uttryckt på ett annat sätt, e-postens renässans är här.
Ferris, som är en av medförfattarna till Giva Sveriges trendrapport, menar att e-post är den kanal som (om den används rätt) har störst potential att generera mest intäkter. Han pekar bland annat på siffror från USA som tydligt visar att väl genomförda e-postkampanjer genererat mycket högre inkomster till välgörenhetsorganisationer än sociala media-kanaler.
Det här var för mig smått revolutionerande. E-post och nyhetsbrev är det nya heta!? Det här betyder ju att många organisationer i tredje sektorn faktiskt redan har hakat på en trend. Det ges ut många nyhetsbrev. Det skickas mängder av e-poster. Nu har det dessutom visat sig att dessa egentligen mycket enkla former av kommunikation dessutom har en stor potential för medelsanskaffning. Det här är en spännande trend för 2023 och något som jag kommer att följa noga. I rapporten görs det dessutom en intressant koppling mellan e-post och medlemsvärvning.
Jag har haft många samtal med finlandssvenska förbund som brottas med problem som handlar om engagemang och medlemskap. Många organisationer har tappat medlemmar. För många har detta dessutom varit en trend under flera år. Färre medlemmar betyder tyvärr också ekonomiska utmaningar. Minskat antal medlemmar – minskade medlemsintäkter.
Det kändes därför uppfriskande att ta del av exempel på motsatsen i rapporten, det vill säga organisationer som lyckats med att värva många nya medlemmar, dessutom primärt via e-post. Detta låter mycket intressant och jag väntar spänt på att ta del av mer information om detta.
Så vilka är då de stora trenderna då det gäller fundraising under 2023?
- E-postens renässans. Det satsas stora pengar på sociala medier. Satsningar för att få synlighet, för att få pengar och så vidare. Jag menar inte att vi ska glömma bort sociala medier men uppenbarligen finns det en större potential för e-post än vad många anat.
- Att bli kaxigare. Genom att vässa våra sätt att kommunicera resultat, dela med oss av våra tankar och erfarenheter visar vi utåt till andra aktörer och sektorer ännu bättre att vi i tredje sektorn är innovatörer. Detta kan leda till nya samarbetsmöjligheter, nya finansieringar och förändringar.
- Det digitala givandet. Det digitala givandet ökar. För alla organisationer som funderar på att utveckla en egen fundraising är det viktigt att tänka på det digitala givandets potential och tillväxt.
- Friendraising. All fundraising börjar med att bygga nätverk. Att bygga nya nätverk, att upprätthålla och underhålla redan existerande nätverk och att låta våra nätverk aktivt få ta del av våra verksamheter. Genom fler samarbeten, ett kaxigare sätt att kommunicera resultat av våra verksamheter och en lyhördhet för det digitala givandets potential kommer vi att kunna friendraisa bättre än någonsin tidigare.
Det blir ett spännande 2023.
Robert Nilsson är projektledare vid Förbundsarenan för projektet Finansieringskällor för förbunden.
