Nedskärningarna i STEA-bidrag drabbar både effektivitet och jämlikhet

23.04.2026 kl. 17:40
UTTALANDE. De kraftiga nedskärningarna i STEA-bidragen och förändringen i bidragsfördelningen riskerar att försvaga civilsamhällets verksamhetsförutsättningar ytterligare. Förbundsarenan varnar också för att nedskärningarna riskerar orsaka ett ökat tryck på den offentliga sektorn.

Regeringens budgetmangling resulterade i ytterligare nedskärningar på 50 miljoner euro i de så kallade STEA-bidragen till social- och hälsoorganisationerna. Regeringen riktar istället 25 miljoner euro till välfärdsområdena, som ska ge förslag på hur summan fördelas till organisationer i välfärdsområdena. Regeringen har redan tidigare beslutat att skära 140 miljoner euro i STEA-understöden. Det nya beslutet innebär att finansieringen till social- och hälsoorganisationerna minskar med ca 50 %, 194 miljoner euro, under denna regeringsperiod. 

Förbundsarenan är orolig över hur de massiva, snabba nedskärningarna drabbar de målgrupper social- och hälsoorganisationerna stöder. Därtill är oron stor för att bidragsutdelningen som överförs från staten till välfärdsområdena ytterligare kommer att öka den administrativa bördan både för organisationerna och för välfärdsområdena, vilket slösar resurser och tar fokus från kärnverksamheten.  

- Att öka administrationen kring bidragen gynnar ingen, allra minst de människor som verksamheten är till för, säger Emilia Juslin, verksamhetsledare för Förbundsarenan.  

Samtidigt väcks frågor om hur man i den nya modellen ska garantera finansiering för svenskspråkig verksamhet.   

- Den svenskspråkiga minoriteten är liten inom de enskilda välfärdsområdena. Utan den statliga helhetsöverblicken finns en uppenbar risk att minoritetsperspektivet försvagas eller faller mellan stolarna, fortsätter Juslin. 

Civilsamhället är en grundpelare i det finländska välfärdssamhället, en avgörande del av landets totalförsvar och en viktig investering i förebyggande arbete, gemenskap och delaktighet.  

Trycket på den offentliga sektorn, som redan nu är hårt belastad, ökar då man försvagar civilsamhällets organisationer. Att skära i STEA-bidragen riskerar alltså att bli dyrare för staten på sikt, eftersom organisationernas verksamhet redan är kostnadseffektiv och väletablerad hos målgrupperna. 

Förbundsarenan uppmanar regeringen att ompröva nedskärningarna och säkerställa långsiktiga, rättvisa och språkligt jämlika finansieringslösningar för civilsamhället. 

Förbundsarenan är en gemensam arena för förbunden att agera tillsammans. Med 70 medlemsorganisationer representerar Förbundsarenan nästan en miljon personer i det finländska civilsamhället, med det svenska språket som gemensam utgångspunkt. 

För mera information: 
Emilia Juslin 
verksamhetsledare
0408200735
emilia.juslin@forbundsarenan.fi

92978_t.jpg

EU:s lönetransparensdirektiv – Vad innebär det och hur påverkar det dig?

ARTIKEL. Den europeiska arbetsmarknaden genomgår en stor förändring med EU:s nya lönetransparensdirektiv, som syftar till att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Också i förbunden behövs insikt i direktivet, och här lyfter Charlotta Olkinuora på Navigator Partners fram vad vi behöver veta.Läs mera »
27.03.2025 kl. 14:29
92381_t.jpg

Civilsamhället i brytningsskede

NYHET. Vad betyder nedskärningarna i statsbidrag för det finlandssvenska civilsamhället? Förbundsarenan har i en enkät kartlagt hur nedskärningarna kommer att drabba de finlandssvenska förbunden och rapporten visar en stor oro men också resiliens.Läs mera »
05.02.2025 kl. 08:21
91404_t.jpg

Långa processer för att få insamlingslov

ARTIKEL. Allt fler organisationer ser behov av att finansiera sina verksamheter genom donationer, men vägen dit kan vara lång och krävande. På senaste Förbundsforum delade Natur och Miljö samt Språkambassadörerna med sig sina erfarenheter av att ansöka om insamlingslov och börja be om donationer. Läs mera »
28.10.2024 kl. 08:21
90800_t.jpg

Medlemsavgifter som finansieringskälla

Traditionellt har medlemsavgifter varit en grundpelare i många förbunds ekonomi. Allt färre förbund uppger ändå medlemsavgifter som en inkomstkälla och Robert Nilsson, projektledare för Finansieringskällor för förbunden, har tittat närmare på detta.Läs mera »
30.08.2024 kl. 14:32
90374_t.jpg

Testamentdonationer för att stärka civilsamhället

ARTIKEL. Finns det modeller eller lösningar kring testamentsgivande som såväl staten som privatpersoner skulle kunna dra nytta av? Det har studerande vid Aalto-universitetet forskat kring denna vår.Läs mera »
17.06.2024 kl. 09:09
90280_t.jpg

Brett samarbete efter nedskärningshot

NYHET. Förra veckan samlades finlandssvenska organisationer till ett stormöte och nu har det gemensamma uppropet överlämnats till svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Otto Andersson. Frågan har engagerat många.Läs mera »
04.06.2024 kl. 16:49
90274_t.jpg

Samarbete kring effekter

ARTIKEL. Vad har förbund och fonder gemensamt? Ena ansöker om bidrag och andra delar ut. Men båda måste jobba för att lyfta fram betydelsen av civilsamhällets verksamhet ännu tydligare än tidigare, då resultat och effekter av verksamheter inte ses som självklara.Läs mera »
04.06.2024 kl. 06:48
88901_t.jpg

Medlemsavgifter som inkomstkälla

ARTIKEL. Medlemsavgifter är en viktig inkomstkälla för många organisationer och föreningar i civilsamhället. Här har vi samlat länkar och information om medlemsavgifter.Läs mera »
26.04.2024 kl. 14:21