Tidskrifternas juridiska frågor

03.10.2017 kl. 11:30
PÅ TAPETEN: Vad har förbundens tidskriftsredaktörer för rättigheter och skyldigheter? Vem bestämmer vad när det gäller förbundets medlemstidning? Gäller journalistreglerna också tidskrifterna? Tytti Oras, jurist vid Journalistförbundet, reder ut frågetecknen.

Text: Miina Söderholm och Mari Pennanen

- Arbetslagstiftningen gäller oberoende om man är anställd av en förening eller ett företag. I arbetsavtalet regleras arbetsförhållandet, inleder jurist Tytti Oras.

Hon var inbjuden till senaste Tidskriftsträff, där ett trettiotal tidskriftsredaktörer samlades, för att reda ut vad som gäller för tidskrifter och tidskrifternas redaktörer. Temat för träffen var journalistik, juridik och ekonomi.

En journalist i ett arbetsförhållande har ett arbetsavtal, där makten i förhållandet regleras.

- Arbetsgivaren har rätt att bestämma arbetsuppgifter, arbetstid, metoder och så vidare. Arbetstagaren säljer egentligen sin tid till arbetsgivaren, att användas enligt vad arbetsgivaren bestämmer. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren har tolkningsföreträde, säger Oras.

Om arbetstagaren då gör egna beslut kan det bli svårt. Det här betyder i praktiken att det i sista hand är arbetsgivaren som bestämmer vad som publiceras och hurdan publikation som ges ut.

- Lojalitet från båda hållen är viktigt för att arbetet ska fungera, säger Oras.

Också övrig medielagstiftning och lagen om yttrandefrihet gäller tidskrifterna. Journalistreglarna binder officiellt endast dem som förbundit sig till att följa dem via Opinionsnämnden för massmedier, men är ett bra rättesnöre för att undvika att till exempel brottslagen blir aktuell.

I förbund är tidskriftsredaktören ofta samma person som också har rollen som informatör, eller samarbetar nära med informatören. Oras poängterar att det är viktigt att veta om man är informatör eller redaktör och att man klargör arbetsuppgifterna med arbetsgivaren.

- Publiken eller läsaren ska veta om det är journalistik eller information de tar del av. Det handlar om trovärdighet, säger Oras.

Mikaela Groop från Finlands Svenska Marthaförbund har funderat på policykonflikter mellan redaktörer och uppdragsgivare. Hur mycket skall styrelsen egentligen styra redaktörens arbete? Hon har arbetat nästa tjugo år på Marthaförbundet och delade med sig av erfarenheter och insikter från arbetet som redaktions- och numera även informationschef.

- Det vi diskuterar är olämpligheter snarare än olagligheter, säger Groop.

Enligt Groop kan styrelser ibland ha svårt att inse att det ligger en klar strukturerad process bakom vad som är med i en tidskrift, och att det inte lösryckt går att plocka ut eller sätta in artiklar hur som helst. Hon skulle gärna se en större respekt för journalistik, också inom förbunden.

Groop tar också upp skillnaden mellan journalist och informatör. Sociala medier har blivit en väldigt viktig informationskanal och fler personer kanske känner sig som ”journalister” idag. Men det att man uppdaterar och informerar på sociala medier betyder inte att man är en journalist, det finns en större tanke bakom det journalister publicerar. Groop gör en klar skillnad på journalister och informatörer genom att påpeka att journalister jobbar för läsarna, och informatörer prioriterar uppdragsgivarens intressen.

Frågor kring journalistik och juridik kan leda till konflikter, och en med insikter i problematiken är Sebastian Gripenberg, verksamhetombud på Svenska folkskolans vänner. Bland annat via Föreningsresursen och det att föreningar kan vända sig till honom med frågor har en bred inblick i vilken typ av konflikter som är vanliga.

- De vanligaste typerna av konflikter är outtalade. Allt kan verka normalt på ytan, men under ytan är det storm, säger Gripenberg.

Enligt Gripenberg är det enda sättet att lösa konflikter genom att samtala. Han påpekar också att konflikter är lättare att lösa på förhand, genom förebyggande arbete.

- Det är svårt att trycka in tandpastan tillbaka när det är ute, säger Gripenberg, och syftar på att då en konflikt redan uppstått, kan den inte bara ignoreras och förbises.

Han konstaterar också att konflikterna lättast uppstår då rollerna är oklara, något som Oras också lyfter fram då hon diskuterade hur långt arbetsgivarens makt sträcker sig.

Tidskriftsträffen avrundades genom att Janne Wass, som är chefredaktör för tidningen Ny Tid, berättade om kreativ tidskriftsfinansiering i IT- åldern. Wass berättade om olika typer av tidskrifter samt hur dessa finansieras, allt från digitala tidskrifter med betalvägg, finansiering endast  via annonser och crowdfunding diskuterades. Wass berättade också om ”Pay per article”-finansieringsmetoden som går ut på att man betalar inte för att få läsa hela tidskriften, utan endast en artikel. Denna typ av finansiering kräver dock väldigt hög kvalitet på artiklarna och enligt Wass är Svenskfinland troligen för litet för denna typ av finansiering.

Tidskriftsträffen ordnades av Svenska studieförbundet i samarbete med Tidskriftsprojektet och tidskriftskoordinator Thomas Rosenberg, som ledde diskussionen. Tidskriftsredaktörerna på plats diskuterade bland annat vem kan diskutera dylika frågor med då man jobbar ensam som journalist på en redaktion, hur man kan bolla mellan rollerna som journalist och informatör och om man kan eller ska ta upp också sådant som är kritiskt mot den egna organisationen. Preliminärt ordnas nästa tidskriftsträff under våren 2018.

 

89584_t.jpg

Alla ungdomar borde få ha en orsak att åka Svenskfinland runt

INGÅNGEN. Civilsamhället har många betydelser, men den här gången tänkte jag lyfta fram betydelsen av att som ung få möjligheten och en orsak till att åka omkring i Svenskfinland.Läs mera »
02.04.2024 kl. 12:13
89579_t.jpg

Djupdykning som ny ekonomichef

BLOGG. Att vara ansvarig för ekonomin i en växande förening är både spännande och utmanande. Anna Voutilainen skriver i bloggen om hur hon tar AI till hjälp i arbetet. Läs mera »
02.04.2024 kl. 07:55
89498_t.jpg

Nyfiken på erfarenhetsutbyte med en finsk kollega?

NYHET. Vill du knyta kontakter över språkgränserna och bredda ditt nätverk? Eller är du nyfiken på hur arbetet inom en finsk civilsamhällesorganisation ser ut? Då är Förbundsarenans Järjestöhopping-samverkansmodell just för dig!Läs mera »
25.03.2024 kl. 14:04
89329_t.jpg

Arbetsvälmående – nyckeln till en engagerad personal

ARTIKEL Hur mår du på jobbet? Hur mår övriga medarbetar? Och vad är det som påverkar hur ni mår? Här kan du läsa om hur några ledare ser på arbetsvälmående och sin roll i att skapa en fungerande arbetsgemenskap.Läs mera »
11.03.2024 kl. 14:10
89286_t.jpg

Studio Dim utformar kampanjen Framtidsgåvan

ARTIKEL. Studio Dim är en design- och kommunikationsbyrå med en vision om att tillgängliggöra gott digitalt stöd för ideella initiativ. Tillsammans med Förbundsarenan har de utvecklat kampanjen Framtidsgåvan. Tillgänglighet och trovärdighet är avgörande när det gäller att sprida kunskap, menar Henrietta Andersson som tillsammans med Ida Dimic driver Studio Dim.Läs mera »
07.03.2024 kl. 09:39
89244_t.jpg

Att lyfta varandra till framgångar?

BLOGG. Varför är det inte fler organisationer som lyfter varandras verksamheter, initiativ och projekt? Robert Nilsson funderar i bloggen om det handlar om brist på tid eller en oro för att förlora uppmärksamhet för den egna verksamheten.Läs mera »
04.03.2024 kl. 15:39
89199_t.jpg

Civilsamhället, tredje sektorn eller ideell sektor?

INGÅNGEN. Begrepp och ord. Ibland känns det komplicerat och när man lärt sig det senaste dyker det upp nya termer. Nu verkar fler på engelska använda CSO där man tidigare använde NGO.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:29
89198_t.jpg

Hållbar verksamhetskultur

BLOGG. Hur kan vi inom våra organisationer främja ett hållbart arbetssätt, både för våra kollegor och för oss som leder? Och hur ska vi skapa en varm arbetsgemenskap när många arbetar på distans? Det är frågor som Susanne Norrbäck-Råman reflekterat över efter att ha gått kursen Hållbar verksamhetskultur.Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:24
89197_t.jpg

Fem frågor till Robert Nilsson om projekt Finansieringskällor

ARTIKEL. Kampanjen Framtidsgåvan, företagssamarbeten och workshops. Det händer mycket inom projekt Finansieringskällor för förbunden. Vi ställde några frågor till projektledare Robert Nilsson om vad vi inte ska missa just nu. Läs mera »
29.02.2024 kl. 12:01