70978.jpg

Kommunikation är nyckeln till samarbeten

01.11.2019 kl. 12:59
PÅ BORDET. Kommunikation är nyckeln till alla samarbeten. Svenska hörselförbundet funderar på framtidens kommunikation då antalet personer med hörselnedsättning ökar samtidigt som mer kommunikation sker över nätet, skriver Nora Strömman.

Text: Nora Strömman

Våra gener styr oss. När vi spontant sätter handen bakom örat eller lutar oss framåt för att höra bättre, gör vi det för att våra förfäder gjort det i tiotusentals år. Vi vrider också på huvudet för att lokalisera ljudet. Tydligen har vi kunnat vrida på öronen en aning i tidernas begynnelse. Vissa kan det ännu också med hjälp av tre muskler som sitter på ytterörat. Men de flesta av oss har glömt hur man gör.

Hur vi hör och uppfattar ljud är en lång utveckling. Även andra arter genomgår samma utveckling. De små fåglarna som kallas zebrafinkar deltog ofrivilligt i ett försök där zebrafinkarna inte fick höra de vilda zebrafinkarna sjunga, vilket resulterade i att de i fångenskap började sjunga falskt och på ett sätt som inte stämde överens med de vilda zebrafinkarna.

Testet pågick i generationer eftersom forskarna ville se vad som händer med sången och om den falska sången förflyttas genom generationerna. Det gjorde den. Men i den fjärde generationen började projektets zebrafinkar sjunga likt vilda zebrafinkar igen, trots att de inte kommit i kontakt med sina vilda artfränder. Forskare har tolkat att det beror på att naturen har en mekanism, som ser till att allt inte spårar ur.

Människorna har genom hundratusentals år använt auditiv och visuell kommunikation med varandra. Att apor och människor har ganska små öron, tyder på att vi har använt oss mera av vår syn än hörsel för att upptäcka hot och möjligheter.

På Svenska hörselförbundet har vi redan en längre tid upptäckt möjligheterna i samarbete med likasinnade. Med Förbundet Finlands Svenska Synskadade och Svenska pensionärsförbundet har vi ordnat en rad tillställningar sedan 2015 angående syn- och hörselfrågor och märkt att behovet av information angående kommunikation är stort.

Det sägs att vår kommunikation består upp till 80 procent av den visuella kommunikationen och enbart 20 procent består av ord. Vi läser kroppsspråk, gester, miner och läppar och använder orden som tilläggsstöd för allt detta. Kommunikation är ett ständigt samarbete mellan alla sinnen. Kommunikation är också nyckeln till samarbeten. Om två veckor ordnar Svenska hörselförbundet sin femte förbundskongress, där vi under två dagar samlas med våra nio föreningar och tar beslut om handlingsprogrammet för perioden 2020-2022. Nya samarbeten med andra organisationer poängteras starkt i handlingsprogrammet, likaså bevarande av det svenska språket inom vården, skrivtolkning och besök hos audionomer.

Service på det egna modersmålet är speciellt viktigt vid en hörselnedsättning, då man många gånger hamnar stöda sig på bristfällig språklig kommunikation och bokstäver man inte hör. Det är betydligt lättare att tolka vad som sägs, när man blir bemött på sitt modersmål och kan gissa sig fram och läsa på läpparna. Information är också lättare att komma ihåg på det egna modersmålet.       

Men hur ser det ut med framtidens kommunikation i och med SOTE, färre antal tjänster på svenska, ett enligt Världshälsoorganisationen dramatiskt ökande antal hörselskadade och mindre kommunikation ansikte mot ansikte och mera kommunikation över nätet där vi inte kan avläsa varandra ordentligt? Ska vi lita på att naturen rättar till oss om vi stiger fel, som den gjorde med zebrafinkarna?    

Nora Strömman är verksamhetsledare för Svenska hörselförbundet.

Läs också

På bordet: Den spännande jagkten på nya medlemmar

På bordet: Biblioteksföreningen vill ha anställd verksamhetsledare

70974_t.jpg

”Nätverken är Studieförbundets starkaste redskap”

PROFILEN. Svenska studieförbundets avgående vice ordförande Frans Cederlöf har varit med i styrelsen nästan en femtedel av sitt liv. Han har lärt sig samarbete, intressebevakning och vikten av gemensamma lösningar.
70973_t.jpg

Händelserikt höstmöte på kommande

NYHET. Svenska studieförbundets medlemsorganisationer samlas till höstmöte den 27 november. Det kanske är sista gången detta sker – om mötet så väljer är det Förbundsarenans medlemmar som samlas till nästa vårmöte.
70971_t.jpg

Är du en tillitsgenerator?

INGÅNGEN. Vaknade du i morse och tänkte hurra – idag är du en som bygger tillit i samhället? Inte jag heller, men frågan som ställdes av forskare Ola Segnestam Larsson på Styrelsedagarna 2019 borde alla i förbundsvärlden tänka på ibland.
70775_t.jpg

Tillsammans till Menestyvät järjestöt

Evenemanget Menestyvät järjestöt ordnas i Helsingfors den 11 februari 2020. Studieförbundet koordinerar biljettinköp för våra medlemsorganisationer, eftersom biljetterna blir billigare om man köper många på en gång.
70763_t.jpg

Bli en dörröppnare på 60 minuter över en kopp kaffe

Är du intresserad av att få träffa någon från din egen bransch med utländsk bakgrund? Med hjälp av "Dörren" kan personer, som är etablerade i Finland och utlandsfödda, mötas och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.
70697_t.jpg

Förbundens förtroendevalda i fokus

INGÅNGEN. De finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna leds av styrelser, som består av förtroendevalda. Enligt en grov uppskattning är det drygt 500 personer som ägnar sig åt strategiskt ledarskap och därmed utvecklar civilsamhället.
70696_t.jpg

Alltid aktuellt med arbetsvälmående

ARTIKEL. Välmående på arbetsplatsen är ständigt ett aktuellt tema och bör på ett eller annat sätt kontinuerligt synas i arbetsbilden. Men vilka är faktorerna som påverkar välmåendet på arbetsplatsen inom förbundsvärlden?
70682_t.jpg

Helhetsbild av civilsamhället på Styrelsedagarna 2019

”Om vi vill göra mera konkret tillsammans måste vi känna till och lära känna varandra och varandras verksamheter och strukturer bättre”. Styrelsedagarna 2019 lockade drygt 60 ordföranden och styrelsemedlemmar från finlandssvenska förbund till ett veckoslut med stora frågor och nya kontakter.