Christel Bjärkstrand, foto: Monica Martens-Seppelin

Det gäller vår framtid

01.06.2021 kl. 14:45
PÅ BORDET. Sydkustens landskapsförbund arbetar för att främja utbildning och kultur på svenska. Konkret handlar det om att påverka, utbilda, samarbeta och lyfta upp frågor till diskussion, skriver direktör Christel Björkstrand.

Text: Christel Björkstrand, foto: Monica Martens-Seppelin

Sydkustens landskapsförbund r.f. är en organisation där medlemmarna utgörs av 16 kommuner. Vi arbetar för att främja utbildning och kultur på svenska i våra medlemskommuner samt genom olika projekt även i hela Svenskfinland. Vad betyder det att jobba för utbildning och kultur av hög kvalitet på svenska? Konkret är det fråga om att såväl på gräsrotsnivå som på beslutsfattarnivå och allt däremellan påverka, utbilda, samarbeta och lyfta upp olika frågor till diskussion.

Inför kommunalvalet lanserade Sydkustens landskapsförbund fem kommunalvalsteman som under våren har lyfts upp i media, i informationsmaterial, på webben och i olika diskussioner. Det gäller frågor som att tillgodose tillräckligt med behörig personal inom småbarnspedagogiken och utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten för första och andraklassister, tillgången till studiehandledare och elevvårdspersonal, vikten av satsningar på läs- och skrivpedagogik inom utbildningen samt möjligheten att utöva konst och kultur på lika villkor.

Dessa teman kommer alla att spela en stor roll i kommunerna framöver. När den omtalade social- och hälsovårdsreformen genomförs blir bland annat utbildningssektorn i kommunerna ett av de största verksamhetsområdena. Våra blivande kommunpolitiker kommer i allt högre grad att få fokusera på frågor som har en direkt inverkan på också den svenskspråkiga befolkningens framtid. Vem som tar hand om våra barn och unga och under vilka premisser, hurdana satsningar som görs i skolan och inom småbarnspedagogiken för att utveckla och stöda den växande generationen, var och hur vi kan utöva och konsumera konst och kultur för kommuninvånarens välmående.

Vi har genom vårt aktiva arbete för att synliggöra dessa frågor lyft upp följande:

  1. En kvalitativ och trygg småbarnspedagogik: Den rådande bristen på behörig personal inom småbarnspedagogik är akut inom huvudstadsregionen och inom flera områden i Nyland och Åboland. Tillgången på behörig personal behöver säkras. Sydkusten inleder i höst tack vare fondfinansiering ett projekt för att dels skapa ett ambassadörsnätverk bland anställda inom småbarnspedagogiken, dels synliggöra sektorn som en framtida arbetsplats och se flera sökande till ett yrke inom småbarnspedagogiken. Vi behöver fokusera både på arbetsförhållanden för de anställda och lyfta branschens attraktion. För det här krävs också ett ökat samarbete över kommun-, organisations- och utbildningsanordnargränser.
  2. En trygg och utvecklande eftermiddagsverksamhet för de yngsta eleverna: Eftermiddagsverksamhetens betydelse ökar. Hela 78 prcent av de svenskspråkiga barnen i åk 1 och 61 procent av barnen i åk 2 deltar i eftermiddagsverksamheten. Ändå arbetar flera ledare inom verksamheten i osäkra arbetsförhållanden med snuttifierade arbetsavtal och låga löner samt ofta ganska ensamma. Här behövs också ett tätare samarbete mellan skola och eftermiddagsverksamhet för att ge en bättre grund för en trygg vardag såväl för barnen som för de vuxna.
  3. En skola med behöriga lärare och tillräcklig elev- och studiehandledning samt elevvård: Ett starkt definierande särdrag för den svenskspråkiga utbildningen är bristen på likvärdighet i personaltillgång. Speciellt i södra Finland finns det varken en godtagbar tillgång på personal inom klass- och speciallärare men inte heller studiehandledar-, elevvårds- eller psykologtjänster på svenska. Den utvidgade läroplikten kommer att ytterligare ställa krav på skolan och på personalen.
  4. Mera skriv- och läspedagogik på lika villkor: Då de svenskspråkiga skolorna i Finland utvärderats kan vi se att det behövs satsningar på elevers skrivande samt större regional jämlikhet, smidigare lärstigar över stadiegränser, samt mer fortbildning i läs- och skrivkompetens för alla lärare. Tendenser till sjunkande resultat i läsförståelse oroar. Det finns ett behov av skriv- och genrepedagogisk kompetensutveckling i de finlandssvenska skolorna och för en fortsatt satsning på läsning i kommunerna.
  5. Det behövs en tillgång till konstundervisning – också grundläggande konstundervisning - på lika villkor i alla kommuner och det behövs ett rikt kulturliv i kommunerna. Skapande verksamhet och kulturupplevelser ger ökad kreativitet, empatiförmåga och förstärkta kommunikationsfärdigheter.

Alla dessa frågor berör varenda en av oss – oberoende av vilken kommun vi bor i. Vi ser att det behövs ett aktivt samarbete och fortsatt diskussion för att tillsammans kunna utveckla och verka för utbildning och kultur på svenska av hög kvalitet. Även om ovanstående frågor har en stark förankring i kommunerna, har tredje sektorn en viktig roll i att komplettera, initiera, inspirera och erbjuda sakkunskap för utveckling och samarbete. Utgångspunkten är ju densamma: det gäller vår framtid.

Christel Björkstrand arbetar som direktör för Sydkustens landskapsförbund sedan februari 2020. Hon har fungerat som chef och ledare i flera organisationer liksom i kommun och yrkesutbildning. Christel är Borgåbo med tre vuxna barn och en sambo som likaså har tre vuxna barn. Hon följer aktivt med vad som händer inom politiken – av gammal vana, tidigare själv aktiv inom politiken men också för att det är ett stort intresse och inte minst för att det behövs i jobbet.   

Läs också

På bordet: Varför behövs god förvaltning i föreningar? Av Kari Huhtala

På bordet: Efter ett år av covid-19 av Tony Karlsson

78793_t.jpg

Du får gilla jobbet eller att ta ansvar för ditt eget arbetsvälmående

INGÅNGEN. En solig höstdag i skogen springer jag sist i raden efter ett gäng sportklädda, glada förbundsanställda längs stigen. I en glänta bredvid en sjö stannar vi, pulsen lugnar ner sig och utsikten över vattnet är avslappnande. Medan jag njuter så smyger sig ändå en liten fråga in i medvetandet: får jag ha det så här bra mitt under en arbetsdag?Läs mera »
06.09.2021 kl. 14:50
78757_t.jpg

Namnbyte för att professionalisera verksamheten

PÅ BORDET. Regnbågsallians Svenskfinland är det nya namnet för organisationen som tidigare hette Regnbågsankan. Verksamhetsledare Ida Boucht påminner om att regnbågspersoner finns överallt och att också förbund bör se till att de känner sig trygga inom verksamheten.Läs mera »
03.09.2021 kl. 10:18
78409_t.jpg

Rutiner och struktur som stöd för verksamheten

INGÅNGEN. Under sommaren har nyheter om när det gått fel i en organisation gjort många upprörda. Vi är säkert många som reflekterar över vilka eventuella brister i de administrativa kontrollrutinerna som kanske finns i den egna organisationen. Alla har vi rutiner att förbättra och utveckla. Vi bör ändå minnas att det oftast går rätt till.Läs mera »
09.08.2021 kl. 08:58
77952_t.jpg

Att få som man vill som förbund

INGÅNGEN. Intressebevakning och påverkansarbete är väsentliga delar av verksamheten för många förbund. I kommunvalvalstider har vi sett flera fina satsningar där förbunden både fått synlighet och tydligt lyft fram sina frågor. Leder det till resultat? Det får vi troligen veta först efter flera år.Läs mera »
01.06.2021 kl. 08:13
77553_t.jpg

Varför behövs god förvaltning i föreningar?

PÅ BORDET. En positiv aspekt av pandemin är att vi har varit tvungna att ta ett digisprång och utvärdera vår verksamhet ur en ny synvinkel. Det gäller våra styrelser, fullmäktige och alla som jobbar med förvaltningsfrågor. Nu är det dags att tala om god förvaltning, skriver Kari Huhtala på Finlands Svenska Andelsförbund.Läs mera »
06.05.2021 kl. 07:48
77538_t.jpg

Viktigt att få träffas

INGÅNGEN. Vi läser idag rubriken på ett annat sätt än före corona-pandemin. Fysiska möten känns avlägsna och är något vi ser fram emot. Men även digitala möten fungerar när det gäller de finlandssvenska förbunden. Vi behöver prata, diskutera, lyssna och dela tankar med varandra och Förbundsarenans nätverk erbjuder denna möjlighet.Läs mera »
05.05.2021 kl. 12:22
77203_t.jpg

Borde förbunden bli argare?

INGÅNGEN. Ilska är en stark och effektiv faktor när det kommer till förändringar. Personer som blir arga har en orsak att engagera sig. Borde de finlandssvenska förbunden göra sina medlemmar argare? Är ilska en underutnyttjad naturkraft i Svenskfinland?Läs mera »
06.04.2021 kl. 15:23
77037_t.jpg

Efter ett år av covid-19

PÅ BORDET. För ett år sedan begränsades den fysiska verksamheten i förbund och föreningar. Var står vi nu och hur mår föreningarna? Tony Karlsson, ordförande för Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, reflekterar kring hur UF-rörelsen anpassat sig.Läs mera »
22.03.2021 kl. 09:45