Text: Robert Nilsson
Bild: Joanna Lindén-Montes
Det finns många olika sätt för en organisation att få in pengar till verksamheten. De ”klassiska” sätten är säkert bekanta för de flesta. Vi skriver ansökningar, ber om donationer via insamlingslov och så vidare. Men det finns också andra sätt och ett sådant handlar om att utmana.
En grundförutsättning för att en organisation överhuvudtaget ska kunna få ta emot och hantera en donation är att det finns inskrivet i organisationens stadgar. Låt oss i detta fall anta att så är fallet.
För att en organisation aktivt ska kunna be allmänheten om donationer krävs ett insamlingslov. På polisens sidor finns det mycket, och tydlig, information om detta, bland annat finns det en sektion som behandlar vanliga frågor om penninginsamlingar som jag varmt rekommenderar organisationer att bekanta sig med.
Födelsedagsinsamling
Det blir vanligare och vanligare att människor vill hjälpa aktörer i civilsamhället på olika sätt. En typ av hjälp som ökat är att privatpersoner, till exempel i samband med en födelsedag, istället för gåvor önskar att festdeltagarna betalar in en valfri summa pengar som efter firandet doneras vidare till en organisation.
Anledningen till att denna typ av givande ökat handlar mycket om att det blivit relativt enkelt att ge pengar till organisationer. Möjligheterna till olika former av onlinebetalningar, eller donationer via mobilapplikationer, är fler än tidigare. Eftersom det blivit enklare att ge på detta vis så borde även vi som jobbar inom civilsamhället utnyttja potentialen bättre.
Tänk er en organisation som har ett styrelsemöte. Ofta diskuteras organisationens ekonomi i samband styrelsemöten. Då ekonomi diskuteras kan det vara bra att informera den egna styrelsen om att organisationen nog får ta emot donationer. Det står i stadgarna.
Det är dock hela tiden viktigt att komma ihåg att om vi (som i detta exempel) saknar ett insamlingslov kan vi inte be allmänheten donera pengar åt oss. Däremot är det fritt fram för människor att på eget initiativ starta en egen insamling åt organisationen. Exempelvis kan en person som fyller år utmana sina släktingar och vänner att istället för att ge gåvor till födelsdagspersonen ge en valfri summa pengar som sedan doneras till en organisation.
Genom att föra den typen av samtal så kan en organisation öppna upp för den typen av givande. Kanske till och med någon i den egna styrelsen nappar på den idén? Det är alltså tillåtet också utan insamlingslov.
Dessutom tror jag att om/när styrelsemedlemmar aktivt deltar i, eller aktivt startar, en insamlingsprocess kan det skapa ömsesidig tillit och fördjupa relationen mellan givare och organisationen.
Ringar på vattnet
De egna insamlingarna, oaktat vem som initierat dem, kan i sin tur också komma att fungera som inspirerande exempel för andra givare. Det kan alltså i bästa fall skapas en positiv dominoeffekt, eller ringar på vattnet, som uppmuntrar andra privatpersoner att själva starta egna insamlingar.
Låt oss då säga att detta händer. En person, antingen styrelsemedlem eller någon annan, gör den här donationen. Vad händer efter detta då? Det är då som vi (mottagare av donationen) såklart berättar för världen om detta. Givetvis förutsatt att det är okej för personen som står bakom donationen.
Att berätta detta via till exempel nyhetsbrev eller sociala medier gör att vi kan få upp ögonen för denna typ av initiativ hos en bredare massa. Med andra ord, det är alltså fullt tillåtet att berätta att en organisation har fått en sådan här gåva.
Dessa typer av initiativ är till sin natur relativt enkla och kostnadseffektiva sätt att involvera personer i insamlingsinsatser som ju också bidrar till att sprida budskapet om vad en organisation gör och för vem.
Så låt oss utmana och skapa ringar på vattnet!
I bloggen Finansieringsfunderingar reflekterar, analyserar och informerar Förbundsarenans projektledare Robert Nilsson kring finansiering inom civilsamhället, och i synnerhet bland de finlandssvenska förbunden.